Nyhetsarkiv 2006

Demokratisk rättighet att kunna skriva

2006-11-23

Skolans skrivundervisning är i dag omdebatterad. Elever säger ofta att de skriver mest för att man måste för läraren. Politiker och forskare har länge uppmärksammat att inte alla elever lär sig skriva så bra som krävs för att klara sig i ett kunskapssamhälle. Och lärare har i utvärderingar omtalat att de saknar bra begrepp för kunna tala om texter och förstå elevers skrivutveckling. Det är mot denna bakgrund projektet TOKIS, Text- och kunskapsutveckling i skolan, tilldelats 3 miljoner av Vetenskapsrådet.

Projektet TOKIS handlar om hur lärare på lärarutbildningen och i skolan ska kunna främja en skrivutveckling för alla. Projektledare är Per Ledin (bilden), som är professor i svenska språket vid Örebro universitet.

Skolan lär inte ut genrer

Texter är sammansatta av olika delar, som forskarna kallar textaktiviteter. En utgångspunkt är att dagens skola koncentrerar sig på ett fåtal textaktiviteter, särskilt berättelsen, och inte i tillräcklig grad beaktar vad texterna ska användas till, det som forskarna kallar genrer. Målet är att utveckla en skrivundervisning som går mot ett komplext skrivande, där olika textaktiviteter kombineras till olika genrer, alltså socialt erkända textslag som platsansökan, reportage med mera.
– När en person exempelvis ska skriva en jobbansökan, är detta ett arbete som både måste ge uttryck för individen och räknas som en fullvärdig och helst bra text, i synnerhet av de som ska läsa ansökan, säger Per Ledin. Att alla får möjlighet att utveckla kunskap och insikt om detta i skolan är viktigt, inte minst ur demokratihänseende.

Brister både bland lärare och lärarstudenter

Det finns flera studier som visar på problem när det gäller skrivundervisning och skrivutveckling. Bristerna finns såväl i lärarutbildningen, som i skrivundervisningen i svenska skolor idag. Bland annat har man pekat på att lärarna har problem med att bedöma elevers texter. Det saknas kunskaper om vad en mångsidig textkompetens innebär både i teori och praktik och ofta saknas en långsiktig planering av språkundervisningen. Inte heller i lärarutbildningen verkar det idag vara tillräckligt fokus på detta.
Per Ledins projekt består av två delar där den första redan är påbörjad. Den handlar om universitets egen undervisning av lärarstudenter i svenska. Där ges studenterna speciellt utformad handledning i textanalys som ska hjälpa lärarstudenterna att förstå hur textaktiviteter kan kombineras och konstruera olika genrer, till exempel en jobbansökan eller en berättelse. Studenterna prövar detta på skolelever under sin praktik där de får bedriva skrivprojekt med eleverna utifrån den handledning de själva får.

Studierna ska bli en handbok

Den andra stora delen av projektet omfattar ett studium av sex lärare i olika årskurser och deras arbete med skrivundervisning och skrivutveckling under ett år. Här läggs fokus på att förstå hur tankarna om textaktiviteter och genrer ska kunna kopplas till skrivprocesser i undervisningssammanhang.
– Vi följer varje lärare under fyra skrivintensiva perioder i skolan då vi tar del av planering, undervisningsupplägg, undervisning och skrivutvecklingsresultat i form av elevtexter, säger Per Ledin. Erfarenheterna och analyserna av arbetet med lärarstudenterna och deras uppgifter, lärarna och studiet av skrivundervisning, undervisningsupplägg och elevtexter kommer att ge oss underlag till en handbok i textanalys och textdidaktik för verksamma lärare och lärarstudenter. Boken ska vara ett grundläggande stöd i deras undervisning och utbildning.

Text: Jörgen Westlin

Uppdaterad: 2012-05-03

Sidansvarig: webbsupport