Nyhetsarkiv 2006

Örebroforskare söker rötter till beteendeproblem i barndomen

2006-10-13

Vetenskapsrådet har tilldelat 900 000 kronor till ett forskningsprojekt som ska undersöka de ärftliga och psykosociala rötterna till barndomsdebuterat normbrytande beteendeproblem. Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Institute of Psychiatry i London.

Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed (bilden) är forskare i psykologi vid Örebro universitet. De ingår i forskningsprojektet ”Utveckling av tidiga beteendeproblem: En prospektiv tvillingstudie med fokus på temperament, neuropsykologiska dimensioner och familjefaktorer” som är en longitudinell* tvillingstudie där 1 300 tvillingpar undersöks till att börja med vid 5,5 och 7 års ålder. Den här typen av beteendeproblem är svåra att bryta och behandla och de har många negativa kort- och långtidseffekterna. Det finns dock tecken som visar att insatser gjorda innan skolstarten har högre sannolikhet att lyckas än insatser som görs senare. Därför är det viktigt att studera faktorer som föregår dessa typer av beteenden redan i förskoleåldern.

Samspel mellan arv och miljö bidrar

Faktorer som kommer att studeras är individuella karaktäristika (exempelvis temperament, neuropsykologi) och familjeprocesser. Om man samtidigt tar in andra typer av problem (ADHD, brister i empatisk förmåga), olika typer av beteendeproblem (aggressivt/icke-aggressivt), och könsaspekter i en tvillingdesign kommer man att kunna bidra till att öka förståelsen för olika mekanismer som är involverade. Dessa studier är nödvändiga för att förstå hur samspelet mellan arv och miljö bidrar.
– En sådan förståelse kommer att öka våra kunskaper i hur barn som utvecklar tidiga beteendeproblem som aggressivitet, trots, uppförandestörningar och kriminalitet, löper en stor risk att senare i livet få allvarliga antisociala problem, säger Henrik Andershed, docent i psykologi. Dessa barn har en dålig prognos också för andra typer av psykosocial anpassning senare i livet. Den här typen av beteendeproblem är en av de vanligaste orsakerna till att barn kommer i kontakt med socialtjänst och barnpsykiatri. Både miljömässiga, såsom familjen, och genetiska, till exempel temperamentet, är risk- och skyddsfaktorer av betydelse.

Bättre förståelse kan ge bättre behandling

Senare tids forskning indikerar att genetiska faktorer är speciellt viktiga vid tidiga och allvarliga problem, men det är fortfarande oklart om dessa genetiska influenser beror på barnets temperament, neuropsykologiska faktorer, familjefaktorer eller föregås av andra riskfaktorer, säger Henrik Andershed.
Genom studien hoppas forskarna nå en bättre förståelse för hur tidiga beteendeproblem som aggressivitet, trots, uppförandestörningar och kriminalitet utvecklas. Resultaten blir viktiga för vidare forskning inom många områden såsom utvecklingspsykologi, psykiatri, kriminologi, molekylärgenetik, liksom för prevention och behandling.

* Longitudinell studie = statistisk metod som innebär att man följer ett antal individer över tiden och gör upprepade mätningar på samma individ.

Text: Jörgen Westlin

Uppdaterad: 2012-05-03

Sidansvarig: webbsupport