Nyhetsarkiv 2007

Arbetslöshet ökar risken för att dö i hjärtinfarkt

2007-11-27

När arbetslösheten stiger dör fler människor i hjärtinfarkt. De som förlorar sina arbeten utsätts för både ekonomisk och psykosocial stress och det är framförallt de yngre som är sårbara. Det visar nationalekonomen Mikael Svensson vid Örebro universitet i en undersökning som omfattar samtliga landsting och regioner i Sverige. - Det finns ett samband mellan arbetslöshet och hur många som dör i hjärtinfarkt, konstaterar han.

Sambandet mellan arbetslöshet och hjärtinfarkt gäller människor i åldersspannet 20-49 år. När arbetslösheten stiger med en procentenhet ökar dödsfallen med åtta procent i den gruppen. För personer äldre än 49 år är sambandet däremot mycket litet.

Men det ser inte likadant ut i andra länder. I USA är förhållandet det motsatta.
- Amerikanska undersökningar har visat att det dör fler människor när det är goda tider. Det är intressant att det kan vara så olika, säger Mikael Svensson.

- De amerikanska resultaten har förklarats med att människor pressas hårdare i arbetslivet när det är ont om arbetskraft, till exempel genom att tvingas jobba mer övertid.

Värdet av ett människoliv

Mikael Svenssons undersökning av arbetslöshet och hjärtinfarkt ingår i en större undersökning där han utvecklar metoder för hur samhället ska värdera ett människoliv. Han håller med om att det kan verka cyniskt, men det är ändå nödvändigt att ha ett verktyg för att välja mellan olika åtgärder som kan minska dödsfall och väga dem mot kostnaden för att genomföra dem. Metoden gör det lättare att jämföra effekterna av säkerhetshöjande arbete i olika samhällssektorer, som exempelvis trafiksektorn och sjukvården, och därmed visa var investeringarna gör störst nytta.

- Vi utsätts dagligen för risker i samhället, och vi har inte råd att eliminera alla dessa. I stället gör vi ständigt avvägningar mellan att minska olika risker och hur mycket det kostar.

- Man måste göra det oavsett om man vill eller inte. Om man struntar i att göra det är risken att vi räddar färre liv.

Hur mycket vill vi betala?

Kostnaderna för att öka säkerheten i samhället måste också vara acceptabla för medborgarna, eftersom de måste tas från andra offentliga åtaganden. I grunden handlar det alltså om hur mycket vi är villiga att betala i skatt. Och det är just det som är utgångspunkten för att beräkna värdet av ett människoliv: vad vi själva tycker att det är värt.

- Det är individens åsikter som är viktiga, inte vad någon tjänsteman anser att vi borde tycka, säger Mikael Svensson.

Resultatet bygger på enkäter, där människor får ange hur mycket mer skatt de skulle vara villiga att betala varje år för att rädda ett människoliv. Studien genomfördes i Örebro, där i genomsnitt fyra personer omkommer i trafikolyckor varje år.

Om man dividerar den summa vi är villiga att betala extra i skatt varje år med 0,00004 får man fram hur mycket vi värderar ett liv. Vad blev då prislappen? Jo, 20 miljoner kronor. Undersökningen visade att vi i genomsnitt är villiga att betala 800 kronor per år för att förhindra ett dödsfall.


Resultatet kan sedan användas för att exempelvis beräkna den extra ekonomiska kostnad som en ökad arbetslöshet innebär, utöver de sociala och känslomässiga konsekvenserna för enskilda individer.

Text: Ingrid Lundegårdh

Uppdaterad: 2012-05-03

Sidansvarig: webbsupport