Patrik Westander från den rikligt belönade och uppmärksammade Pr-byrån Westander hade bjudits in för att berätta om hur man skapar publicitet kring alumnfrågor. Han dolde sig inte bakom någon falsk blygsamhet.
– Vi sysslar med publicitet och påverkan och det är vi bra på. Vi gillar öppenhet. Vi berättar att vi vill påverka och att vi vill ha fram ett budskap, sade han och gav i tio punkter handfasta råd till alumnfolket.
– För att det ska fungera måste man veta varför man vill ha uppmärksamhet och publicitet. När man vet vad man vill berätta om, ska man hitta ett bra sätt att göra det.
Grisar och minkar goda exempel
Han tog ett par mycket uppmärksammade exempel, där två små organisationer med mycket begränsade resurser lyckats få mycket stor uppmärksamhet. Det ena var när hans bror Henrik Westander i egenskap av vapenexportforskare på Svenska freds- och skiljedomsföreningen på 1990-talet lyckades skapa en väldig debatt kring vapenexporten.
– Det andra är den lilla organisationen Djurrättsalliansen som i sina mycket välplanerade aktioner kring grisar och minkar lyckats skapa stor uppmärksamhet, sade han och uppmanade till att tänka igenom varför man vill ha uppmärksamhet kring alumnerna.
Att formulera budskapet
När man vet varför man vill ha publicitet, ska man göra en handlingsplan och sedan kommer det allra viktigaste och det är att formulera det budskap man vill nå ut med. Och det kan man väl säga blev huvudfrågan för fortsättningen av konferensen, att diskutera varför och hur man berättar att alumnfrågorna är viktiga.
Karin Lidberg från Göteborgs universitet och Jenny Abrahamsson från Karolinska Institutet berättade om sina erfarenheter vad alumner är intresserade av och vilken funktion de kan ha som till exempel inbjudna talare eller i mentorprogram.
I grupper diskuterades hur engagemanget för alumnfrågor kan öka inom högskolorna och universiteten och det var också särskilda temadiskussioner om bland annat internationalisering och sociala medier.
Snabba men svåra att styra
Det var också områden som uppmärksammades genom ett par föreläsningar. Mats Eriksson, fil dr i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, talade om att bygga nätverk via sociala medier. Han beskrev två olika sysätt på kommunikation, dels det mer traditionella då man sänder information till en mottagare, en envägskommunikation. Dels också det som kallats meningsskapande kommunikation, där mottagaren spelar en mer aktiv roll och som kanske passar bättre för sociala medier som Facebook och Twitter.
– Det finns fördelar med sociala medier, de är snabba, informella, ger snabb respons, sade han. Men det finns också nackdelar, informationen är svår att styra och blir lätt kaotisk, negativa bilder sprids lika fort som positiva, informationsmängden kan bli för stor och det finns inte så mycket kunskap om effekterna.
Stärka varumärket internationellt
Karin Gibson från Linköpings universitet berättade om den speciella satsning man gjort där för att bygga upp sitt internationella nätverk för alumner.
– Det har blivit viktigare att stärka vårt varumärke internationellt för att locka fler internationella studenter, delvis som en följd av att studierna inte längre är avgiftsfria. Att ha goda internationella kontakter har betydelse både för kvalitén på undervisningen och för samarbetet med universitet i andra länder.
Från vänster Lotta Lindberg, Sophiahemmets högskola, Marina Mourad, Stockholms universitet och Karin Lidberg, Göteborgs universitet tog chansen att lära känna trumutbildningen vid Musikhögskolan lite närmare som en social avslutning på första dagens alumnkonferens. Johanna Österling-Brunnström undervisade på afrikanska trummor.
Text: Lars Westberg
