Nyhetsarkiv 2010

Laktosintolerans vanligare än man hittills trott

2010-12-10

Laktosintolerans, det vill säga att inte kunna bryta ner mjölksocker, är mer än fem gånger vanligare i Sverige än vad forskarna hittills trott. Det visar en ny doktorsavhandling vid Örebro universitet. Enligt medicinforskaren Ricardo Almons undersökning är cirka 14 procent av befolkningen laktosintolerant. Den troliga orsaken är ökad invandring från regioner där laktosintolerans är mycket vanligare än i de skandinaviska länderna.

- Att antalet är så pass mycket större än vad vi hittills trott har betydelse både för folkhälsan i stort och inom vården, säger Ricardo Almon, som är distriktsläkare och forskare vid Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro.

- Man bör till exempel i högre grad än nu överväga laktosintolerans som en diagnos vid diffusa mag- och tarmbesvär.

Att vara laktosintolerant är ingen sjukdom, utan tvärtom det normala tillståndet för en majoritet av jordens invånare. Ungefär 70 procent av världens befolkning förlorar någon gång i barndomen eller under tonåren förmågan att producera laktas, det enzym som bryter ner mjölksocker (laktos) i tarmen. Till skillnad från allergi är det inte immunsystemet som reagerar, och det är inte farligt för en laktosintolerant person att konsumera mjölkprodukter. Hos en del individer ger det magproblem, medan andra är helt symptomfria.

Stämmer för äldre svenskar

Men i vissa regioner, däribland norra Europa, har laktostolerans blivit en dominerande egenskap. Genom en mutation, alltså en förändring i arvsmassan, har det stora flertalet behållit sin förmåga att tillgodogöra sig laktos även i vuxen ålder.

Hittills har man utgått från att mellan 1 och 5 procent av svenskarna är laktosintoleranta, och Ricardo Almons studie av personer födda omkring 1920 visar att det stämmer för äldre generationer. I denna grupp var cirka 5 procent av deltagarna laktosintoleranta. Men ett tvärsnitt av dagens svenska befolkning ger alltså ett resultat på 14 procent, vilket sannolikt beror på invandring. Redan i Sydeuropa kan andelen laktosintoleranta närma sig 50 procent.

Ricardo Almon har också undersökt om mjölkkonsumtion kan leda till övervikt hos barn och ungdomar. Studien omfattade cirka 700 barn mellan 9 och 15 år som i genomsnitt drack mellan 4,5 och 5 deciliter mjölk per dag.

Leder inte till fetma

- Resultaten visar att det inte finns något samband mellan mjölkintag och fetma hos barn och ungdomar i Sverige, oavsett vilken fetthalt mjölken har.

Däremot finns det ett samband mellan mjölkdrickande och kroppslängd. Högre mjölkkonsumtion leder till större kroppslängd. Men det beror troligen inte på det fett eller kalcium som finns i mjölken.

- Det mest sannolika är att det finns något i mjölken som stimulerar den egna produktionen av växthormon. Och det är något som kräver vidare forskning, eftersom långtidseffekterna fortfarande är oklara. Ökad kroppslängd kan ha både negativa och positiva konsekvenser, konstaterar Ricardo Almon.

Text: Ingrid Lundegårdh
Foto: Martin Eriksson Crommert

Uppdaterad: 2011-05-13

Sidansvarig: webbsupport