Anslag som spetsar robotikforskningen

Tack vare en satsning från KK-stiftelsen på 36 miljoner kronor och med tillskott från näringslivet kan Örebro universitet samla forskare från två framgångsrika områden inom robotik till ett nytt område, som kallas Semantiska Robotar. Satsningen kommer att sysselsätta sju-åtta forskare på heltid och dessutom ett antal gästforskare, postdokforskare och doktorander i olika perioder.

– Det här ger oss möjligheter att i lugn och ro angripa forskningsfrågorna på ett nytt sätt, säger Dimiter Driankov, professor i datateknik och enhetschef för AASS, Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, vid Örebro universitet.

Den nya forskningsprofilen Semantiska Robotar ska integrera och utveckla kompetenser som finns dels inom artificiell intelligens (AI) och labbet Cognitive Robotic Systems (CRS) , dels inom autonom navigering och sensorbaserad perception och labbet Mobile Robotics and Olfaction. Inom CRS forskar man kring robotar, som kan ”tänka” själva. Mobile Robotics and Olfaction arbetar med robotar, som kan känna av omvärlden med hjälp av sensorer och som har en rörelseförmåga, som gör att de på egen hand kan navigera i olika miljöer och hantera olika typer av objekt

Skapa modeller

– Semantiska robotar ska kombinera kompetenser från båda områdena. En semantisk robot ska kunna skapa en uppdragsrelaterad modell av omgivningen med olika abstraktionsnivåer som alla är förankrade i data från sensorer. Den ska också kunna använda modellen och dess olika abstraktioner av omgivningen för att självmant planera och utföra uppdraget, säger Dimiter Driankov och visar en animation, som beskriver hur en truck rör sig i en miljö. Den får mängder av information om golvets lutning, olika hinder som ska passeras, lämpliga ställen att hämta och lämna last och så vidare. Den ska veta att ta hissen om den behöver byta våningsplan och den ska reagera om det dyker upp människor eller andra oväntade saker på vägen.

– Roboten ska beskriva världen i mänskliga termer och sedan producera en handlingsplan för att utföra sitt uppdrag, sammanfattar Dimiter Driankov, som tillsammans med sina kollegor arbetat med ansökan till KK-stiftelsen i drygt ett år.

Samarbete med företag

Det arbetet har också omfattat diskussioner med de företag, som också satsar pengar i projektet, totalt 15 miljoner under de tre första åren av de sex, som KK-stiftelsens pengar ska räcka till. De företag som finns med är Saab Dynamics (försvarsindustri), Volvo CE (lastmaskiner), Atlas Copco Rock Drills (gruvutrustning), Husqvarna (trädgårdsredskap), Kollmorgen (styrsystem för automation av varuhantering i lager och fabriker), Optronic (kombinerar optik och elektronik), Cnet (kopplar sensorer och robotar till internet) och Hothouse (design av sensorer).

– Vi står för forskningsfrågorna och sen har det varit diskussioner med företagen om hur de kan tillgodogöra sig resultaten, om våra idéer kan lösa problem för dem.

KK-stiftelsen bildades när löntagarfonderna avvecklades på 1990-talet och har i uppdrag att finansiera forskning vid nystartade högskolor och universitet i samverkan med näringslivet och med främjande av IT-användning.

Text: Lars Westberg