Nytt program för dig som vill planera framtidens städer

Vill du vara med och bestämma hur bostäder, parker, skolor och affärer ska planeras och byggas? Då är Örebro universitets nya samhällsplanerarprogram, som startar i höst, rätt utbildning för dig. Samhällsplanering spelar en viktig roll för att forma en hållbar framtid i såväl staden som på landet.

På samhällsplanerarprogrammet utvecklar du de kunskaper och kompetenser som behövs för att arbeta som planerare och utredare. Du läser om viktiga samhällsprocesser som är av betydelse för planering på olika nivåer – globalisering, politik inom EU och regional utveckling. Under utbildningen får du möjlighet att arbeta med både översikts- och detaljplaner, liksom med planeringsverktyget Geografiska informationssystem. Huvudämne är kulturgeografi, dessutom läser du statskunskap och gör en termin praktik.

Anmäl dig senast 15 april!

För att kunna planera för framtiden måste man förstå hur samhället förändras och hur människor rör sig. Hur många skolor, äldreboenden eller daghem behövs? Hur kan boendesegregation minskas? Hur kan miljön förbättras? Hur uppstår problemen och hur kan de motverkas?

– I Örebro har vi fokus på hållbar utveckling. Det sociala, ekonomiska och ekologiska måste vägas samman när politiska visioner och mål ska bli verklighet, säger Ann-Cathrine Åquist, som är ansvarig för det nya programmet.

– Samhällsplanerare måste alltså arbeta med både det stora och det lilla. Ska människor till exempel lämna bilen hemma måste det finnas cykelbanor och kollektivtrafik. Ska kommunen minska avfallet måste det finnas sopsortering, säger Mats Lundmark, forskare och lärare i kulturgeografi vid Örebro universitet.

Bygga täta eller glesa städer

I ett större perspektiv handlar det om hur och var man bygger bostäder, affärer, daghem, skolor, sjukhus, parker och idrottsanläggningar. Bygger man tätare når människor längre när de går. De kan promenera eller cykla istället för att ta bilen.

– I en glesare stad som till exempel den typiska amerikanska förorten är det däremot långt mellan husen och människor blir mer eller mindre tvungna att använda bilen för att komma till affären eller skolan, säger Ann-Cathrine Åquist.

– Detsamma gäller om städer satsar på externa köpcentra. Dessa gör det svårt för människor att undvika bilåkande, säger Mats Lundmark.

Stora skillnader

Olika kommuner har olika frågor att arbeta med. Det är stor skillnad att arbeta i en stad som Örebro som växer med cirka 2000 personer om året mot mindre städer och landsbygd som har en minskande befolkning.

– På samhällsplanerarprogrammet lär du dig att hitta hållbara lösningar för såväl landsbygd som städer, säger Mats Lundmark.

Det behövs planer för stadsodling, ekosystemtjänster och vattenförsörjning men det kan också handla om att till exempel förnya miljonprogramsområden på ett energisnålt och socialt hållbart sätt.

– Det är extra roligt att starta samhällsplanerarprogrammet i Örebro. Örebro fick i samhällsplaneringens start under 1940-talet ryktet om sig att vara en mönsterstad. Stjärnhusen i Rosta byggdes och sedan planerades Baronbackarna, säger Ann-Cathrine Åquist.

Gott om framtida arbetsgivare

Hon berättar hur pendeln sedan rört sig mellan en tilltro till planering och övertygelsen om att marknaden löser allt. Kanske är det någonstans mittemellan dessa två som idealet finns, konstaterar Mats Lundmark och Ann-Cathrine Åquist.

Framtida arbetsgivare för samhällsplanerarprogrammets studenter finns inom såväl kommunala som privata organisationer – kommuner, länsstyrelser och privata företag som tillhandahåller konsulttjänster.

– Vi har redan ett upparbetat nätverk med organisationer som är intresserade av våra framtida studenter, avslutar Ann-Cathrine Åquist.

Text: Linda Harradine
Foto: Örebro universitet