Den pedagogiska forskningen bedrivs huvudsakligen inom två forskningsmiljöer: KKOM-DS och Utbildning och Demokrati.

KKOM-DS

(Kommunikation, Kultur Och Mångfald - Deaf Studies) studerar identitet och kommunikation i institutionella sammanhang. Forskningen har en teoretisk förankring i ett sociokulturellt och ett postkolonialt perspektiv med ett fokus på etnografiskt inspirerade studier av hur processser (t ex lärande, kompetenser, problem-lösning, socialisation) utvecklas genom socialt samspel. Begreppet "kultur" används för att analysera kommunikationsprocesser som delar av socialt och historiskt framväxta mönster och rutiner som formar det sammanhang där det konkreta samspelet utvecklas. Begreppet "mångfald" fungerar som teoretisk utgångspunkt för att förstå hur sociala kategorier skapas i skolan.

Utbildning och Demokratis

centrala pedagogiska forskningsinriktning är läroplansteori (curriculum theory) och kan sägas utgöra ett tredje stadium i utvecklingen av svensk läroplansteori med en produktion som vetter mot didaktik och pedagogisk och politisk filosofi, utbildningshistoria samt analys av utbildningspolitik. Inom samtliga dessa områden har miljön en mycket framträdande nationell plats och likväl en betydande internationell. Sammanhållande för forskningsmiljön som helhet är att pragmatismen utgör en viktig referenspunkt och att utbildningssystemets demokratiska potential tas som utgångspunkt med specifik fokus på innebörden i utbildning som medborgerlig rättighet. Forskningsmiljön står bakom tidskriften Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik som 2010 ger ut sin nittonde årgång.

Se vidare under respektive miljö och forskningsprojekt