Statskunskapen vid Örebro universitet har en stark ämnesmässig kärna av kompetenser i politisk teori, särskilt demokratiteori, komparativ politik, lokal politik och grundläggande metod. I ämnet finns en tradition av forskning om politisk styrning och demokrati i urbana och regionala kontexter, om genusaspekter på politik samt om miljö och politik. Ämnet är inte bara starkt i egen rätt utan har dessutom förgreningar och tyngdpunkter i flera, i huvudsak mångvetenskapliga forskningsmiljöer såsom Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) med Forskarskolan Urbana studier: städer och regioner i förändring (FUS), Forskargruppen och Forskarskolan Demokratins villkor (FDV), DemocrIT, Centrum för feministiska samhällsstudier (CFS) samt Centre for European and Comparative Studies (CECS).
Ämnets förgreningar in i mångvetenskapliga sammanhang är viktig inte minst med tanke på universitetets strategiska satsning på just sådana forskningsmiljöer och forskarskolor. Med sammanlagt 7 professorer, 1 docent, 8 andra disputerade lärare/forskare, 1 biträdande lektor och 20 doktorander är det ett av de kompetensmässigt tyngsta ämnena vid Örebro universitet. Ämnets forskarutbildning har avsatt hela 22 doktorsavhandlingar sedan universitetsblivandet 1999 fram till idag. Ämnets forskare drar fortlöpande in en ansenlig mängd externa projektmedel samtidigt med en påtaglig internationell publicering på utländska förlag och i utländska tidskrifter.
Kontaktytan till det omgivande samhället är bred och ämnet bidrar med viktiga insatser i samhällsrelevant forskning om demokrati i alla dess aspekter, politikens genusdimension, ledarskapsfrågor, ekologi och politik (hållbar utveckling) och lokal/regional politik. Hösten 2008 startades en ny forskarskola, Offentlig verksamhet i utveckling, där 4 av de 10 doktoranderna är statsvetare. Man kan tillägga att ämnet också varit basen för två framgångsrika avknoppningar med etablering av professurer i media- och kommunikationsvetenskap respektive genusvetenskap.
Den framtida forskningsinriktningen i ämnet planeras å ena sidan bygga vidare på ett värnande om och en kritisk utveckling av ämnets klassiska kompetensområden (politisk teori, demokratiteori, komparativ politik) och å andra sidan en kreativ utveckling av nya spår i forskningen om samhället och i gränslandet mellan samhälle och natur. Andan i denna forskning kan exemplifieras med en rad begrepp som är centrala vid den internationella forskningsfronten, till exempel multilevel governance, policy networks, democratization, sustainable development, climate change and governance, gender and intersectionality, faith-based organizations and social exclusion etc. Statsvetenskaplig forskning inom dessa fält pågår redan och avsätter fortlöpande spår i form av nya projekt. Ett aktuellt exempel är det komparativa av EU finansierade projektet Faith-based Organizations and Exclusion in European Cities som involverar tiotalet forskare från åtta länder.
