Tidskriften Utbildning & Demokrati

Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik

Nu är nya numret Vol. 22, Nr 3, 2013 ute!

OBS Rättelse: Anders Jakobssons artikel (Att undersöka kunskapstrender..) innehåller i den tryckta versionen en felaktig tabell på sid 27. I den digitala versionen hittar du den riktiga tabellen.
Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. Likvärdighet, förståelse och kunskapssyn

Om du vill ha en korrigerad sida 27, vänd dig till This is an email address och uppge din postadress.

Segregerad skola ger sämre kunskaper

– Om politikerna vill åstadkomma en likvärdig skola och bättre kunskapsresultat, kanske det är dags att se över principerna för det fria skolvalet. Det säger professorn i pedagogik vid Örebro universitet, Tomas Englund. I det nu publicerade temanumret av Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, som ges ut vid universitetet, analyseras olika storskaliga studier av skolresultat, som Pisa-undersökningen.

– Eftersom resultaten från den här typen av undersökningar, kommit att få ett betydande inflytande på utbildningspolitik och skoldebatt har vi från redaktionens sida bedömt det som synnerligen viktigt att närmare belysa Pisa, säger Tomas Englund.

De senaste Pisa-undersökningarna har visat på försämrade resultat relativt sett för svenska elever. Resultaten som presenteras idag visar att denna utveckling fortsätter och nedgången fördjupas i samtliga ämnen. Den svenska nedgången i mätningen 2012 är den största nedgången av samtliga mätningar sedan PISA påbörjade sina tester. Förändringarna är statistiskt säkerställda och de svenska resultaten är lägre än OECDs medelvärde i samtliga ämnen. Svenska elever visar den sämsta kunskapsutvecklingen av samtliga deltagande länder. Mycket dyster läsning för Skolsverige.

Lågpresterande pojkar

Den främsta förklaringen, enligt de svenska Pisa-forskare som skriver i tidskriften, är att de lågpresterande och i viss mån de medelpresterande elevernas resultat sjunker rejält. Gruppen lågpresterande pojkar ökar också kraftigt i Sverige. Det är framförallt dessa resultat som förklarar den nationella nedgången under hela 2000-talet.

Samtidigt visar mer djupgående analyser att den nedåtgående kunskapstrenden kan förklaras utifrån en alltmer ökande mellanskolevarians (resultat på skolnivå) i Sverige. Med andra ord innebär detta att avstånden mellan skolorna kunskapsmässigt ökar.

I naturvetenskap har kunskapsskillnaderna fördubblats och i läsning tredubblats under 2000-talet. Detta har inneburit att vi under det senaste decenniet fått en förstärkt skolsegregation.

– Man skulle kunna uttrycka detta så som att det existerar ett samband mellan en alltmer förstärkt skolsegregation och en ökad kunskapssegregation i naturvetenskap och läsning i den svenska grundskolan, säger Tema-redaktören professor Anders Jakobsson, Malmö högskola. Kunskapssegregation kan då sägas vara ett uttryck för hur elever på vissa skolor ämnesmässigt missgynnas av en generell skolsegregation.

Vinnare och förlorare

Det fria skolvalet har inneburit att vi fått tydliga "vinnar- och förlorarskolor" och detta har varit negativt för kunskapsutvecklingen. Genom det fria skolvalet har lågpresterande elever gått miste om den stimulans det innebär att ha även högpresterande elever i sin klass. De blandade klasserna och den för alla gemensamma skolan var också den främsta orsaken till den höga nivå som svenska elever kunde uppvisa tidigare, det vill säga före skolvalsreformen.

– Det kan alltså ifrågasättas om den svenska skolan kan sägas nå de mål om likvärdighet som finns uttryckta i skollagen och om den svenska skolan för närvarande kan erbjuda en likvärdig utbildning. Det leder till frågan om att skolpolitiker på nationell nivå och svenska kommuner måste börja fundera på principerna kring det fria skolvalet om man vill åstadkomma en förbättrad likvärdighet i svensk skola och förbättrade kunskapsresultat i framtiden.

Uppdaterad: 2013-12-16

Sidansvarig: Kicki Ekberg