Forskningsmiljön Utbildning och Demokrati har sin ämnesmässiga bas i pedagogik och i miljön ingår totalt c:a femtio medlemmar från förutom pedagogikämnet ämnena idrott och sociologi och miljön samarbetar inom universitetet dessutom nära med statskunskap och svenska. Miljöns disciplinära bas är läroplansteori men bedriver också omfattande forskning inom didaktik, pedagogisk och politisk filosofi samt utbildnings- och läroplanshistoria. En utförligare betraktelse av forskningsmiljön finns under rubriken Utförligare beskrivning av miljön.
F.n. pågår inom forskningsmiljön flera större forskningsprojekt (se vidare under rubrik forskningsprojekt) finansierade av Vetenskapsrådet, några mindre projekt och ett stort riksbanksprojekt om ’den goda läraren’ är på väg att avslutas. Inom miljön finns fem professorer (fyra i pedagogik och en i sociologi), fem docenter, två vetenskapsrådsfinansierade forskarassistenter och tre universitetsinterna post docs (alltså sammantaget fem konkurrensutsatta forskartjänster), tjugo lektorer och tjugo doktorander. Miljön är nära knuten till tre av universitets forskarskolor Utbildningsvetenskap med didaktisk inriktning, Demokratins villkor och LIMCUL och har också doktorander i forskarskolan i Utbildningshistoria och forskarskolan Utbildning och hållbar utveckling.
Miljön har ett stort internationellt nätverk med kontinuerligt utbyte med forskare från andra länder, bl.a. genom gästprofessurer och miljön har en omfattande internationell tidskriftspublicering i väletablerade tidskrifter. Under senare år har miljön ’producerat’ 3-5 doktorsavhandlingar om året.
Miljön är nära knuten till utgivningen av forskningstidskriften Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik som stöds av Vetenskapsrådet och som 2010 ger ut sin nittonde årgång. Tidskriften har en sedan länge väl etablerad position som ’peer-reviewad’ vetenskaplig tidskrift och dess artiklar är på engelska och de skandinaviska språken (se vidare länk till tidskriften Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitik).
Fem av medlemmarna i forskningsmiljön Utbildning och Demokrati är också medlemmar i den lärosätesövergripande forskningsgruppen SMED.
