Profil
Sangeeta Bagga-Gupta är sedan 2007 professor i pedagogik med inriktning didaktik vid Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. Sedan 2011 är hon även forskningsledare vid Habiliterings forskningscentrum, HFC, Örebro läns landsting. Hon är vetenskaplig ledare för forskningsgruppen Communication, Culture and Diversity, CCD (tidigare KKOM-DS), sedan slutet av 90-talet. Sedan 2007 är Sangeeta Bagga-Gupta också styrelseledamot i Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté, UVK.
Sangeeta Bagga-Gupta har en uttalad tvärvetenskaplig och flerfälts/disciplinär bakgrund. Hon är sedan 2008 projektledare för Vetenskapsrådets nationella forskarskola Literacies, Multilingualism and Cultural Practices in present day society, LIMCUL. För närvarande sitter hon i styrgruppen för fyra stora forskningsplattformar/forskarskolor där flera lärosäten och ämnen ingår: (i) LIMCUL, (ii) Utbildningsvetenskap med inriktning mot didaktik, UVD, (iii) Teknikburna kunskapsprocesser, TKP, och (iv) Swedish Participatory Action Research Consortium, SPARC.
Hon disputerade inom det tvärvetenskapliga området "Communication Studies" vid Linköpings universitet och innan dess läste hon vid Hull University (M.Ed), England, SNDT University (M.Sc), Mumbai och Delhi University (B.Sc), Delhi. Hon har ett väl utvecklat internationellt samarbete med universitet i Norden, USA, England, Indien, Japan och Mexico.
Forskningsinriktning
Hennes forskningsintresse rör, på ett övergripande plan, människans (i) kommunikation, (ii) lärande och (iii) identiteter i såväl historiska som nutida kontexter, inklusive IKT och teknologier. Frågor kring barn, unga och vuxnas livsvärldar intresserar henne. Hur sociala kategorier avseende (i) identiteter (såsom kön, etnicitet, funktionshinder) och (ii) språk (såsom olika språk, tvåspråkighet, flerspråkighet, hemspråk, främmande språk) framträder i olika sammanhang och praktiker inklusive policy är centrala i hennes arbete. Problematiserande av "gränser" och en orientering mot intersektionalitet som forskningsobjekt, men även som kunskapsobjekt, genomsyrar hennes forskning.
Hur olika literacies och mångspråkighet gestaltas i skolan, specialskolan, arbetsplatsen, familjen, fritiden i olika samhällen och tider berörs i hennes arbeten. I fokus ligger generella frågor kring lärande inom och utanför skolan och didaktiska frågor avseende olika skolämnen/fält (t ex olika språk, tvåspråkighet, läs och skriv, matematik, musik). Utöver detta fokuseras teknologiers plats i människans liv både historiskt och i början av 2000-talet.
I hennes användning av etnografiska forskningsansatser sammanvävs i en bred metodologisk ram (i) mikrostudier och diskursiva studier av vardagslivet, (ii) mesoanalyser av sociala praktikers strukturer och (iii) makroansatser som fokuserar samhälliga nivåer. På liknande sätt skapas synteser av sociokulturella/sociohistoriska perspektiv och postkolonial teoribildning.
