När läraren i idrott och hälsa Carina Hinn hade en lärarkandidat på praktik fick hon upp ögonen för Le Parkour. Hon upptäckte snabbt alla de pedagogiska fördelar som finns med friheten i Parkour.

Eleverna kan använda sitt egna rörelsemönster och inte som i redskapsgymnastiken där det ofta ska vara sträckta armar och ben. Parkour är lite friare. Alla kan delta utifrån sina egna färdigheter. Det går att gör det enkelt, men också avancerat bara genom att flytta på plintar och bänkar lite.

Vad är skillnaden mellan när du undervisar och när de kör parkour själva? När jag undervisar så går vi igen allt kring parkour; alltså historik, säkerhet, vikten av uppvärmning, övningar m.m.

Hur har ni gjort när ni skapar hinder och fysiska moment själva? Vi har börjat med ganska lätta grund moment t.ex. hopp mellan föremål på låg höjd sedan har vi utvecklat momentet genom att göra det svårare. Eleverna har också varit med i arbetet och kommit på olika moment som vi har kunnat använda.

Jobbar du något med stimulerande intryck så som att själv vara aktiv, you-tube eller andra förebilder? Vi brukar starta upp med en genomgång och att eleverna till nästa lektion ska ha kollat på ett youtube-klipp. Sedan deltar jag ofta mycket själv för att utveckla mig själv till att bli bättre.

Hur kan man få eleverna att tänka på säkerhet utan att begränsa deras kreativitet och att utmana sig själva? Genom att de själva funderar på om övningen de ska göra är säker i förhållande till vad de klarar av. En övning kan vara farlig på en elev, men säker för en annan beroende på hur duktig man är. Eleverna är ganska duktig på att hitta sin "rätta nivå"

Hur får man deras lust att leva vidare och fortsätta med aktiviteten? Genom att ge dem utmaningar och att de själv får komma på hinder. Kreativiteten är viktig.

Läs mer om Fäladsgårdens arbetsområde Parkour