Nyhetsarkiv 2011

Forskning om kostfibrer och hälsa får 57 miljoner av EU

2011-12-07

Rätt kost kan stärka immunförsvaret och göra oss friskare. Nu satsar EU närmare 57 miljoner kronor på ett internationellt projekt som ska utforska vilken betydelse olika typer av kostfibrer har för vår hälsa. Tillsammans med universitet, forskningsinstitut och företag från tio europeiska länder ska en forskargrupp på Örebro universitet utveckla framtidens funktionella mat.

- I första hand är vi intresserade av att titta på effekter som stärker immunförsvaret mot olika smittämnen och motverkar vanliga infektionssjukdomar som förkylning och influensa, berättar Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet, som är en av sex forskningsledare i projektet.

Eftersom mage och tarmar spelar en mycket viktig roll i immunförsvaret kan kosten ha stor betydelse för vår motståndskraft mot olika sjukdomar. Forskarna i projektet FibeBiotics kommer därför att undersöka en speciell grupp kostfibrer, så kallade polysackarider, svårsmälta sockerarter som inte börjar brytas ner förrän de når tjocktarmen.

Stor betydelse för folkhälsan

I dag kopplas kostfibrer framför allt till bättre tarmfunktion, lägre kolesterolhalt i blodet och minskad risk för cancer. Men det finns studier som pekar mot en mer generell positiv inverkan på hela immunsystemet av vissa kostfibrer, och då skulle dessa ämnen kunna få stor betydelse för folkhälsan.

- Vi kommer nu att göra en systematisk undersökning och kartläggning av hälsoeffekterna hos både nya och redan existerande polysackarider, från molekylnivå till effekten i människan.

Med hjälp av den ökade kunskapen om hur dessa ämnen verkar i kroppen kan forskarna utforma vetenskapliga metoder och modeller för testning och utvärdering av nya hälsoprodukter. Målet är att utveckla nya ingredienser till produkter som fungerar som funktionell mat, det vill säga livsmedel som lindrar och förebygger ohälsa.

I projektgruppen på Örebro universitet ingår även professor Elisabeth Hultgren-Hörnquist, professor Godfried Roomans, Michiel van Nieuwenhoven, Amy Loutfi och Ignacio Rangel.

Text: Ingrid Lundegårdh
Foto: Örebro universitet

Uppdaterad: 2012-05-03

Sidansvarig: Ingrid Lundegårdh