– Samarbetet är en vinn-vinn situation och vi har alla samma mål – att våra ungdomar ska må bra och trivas i skolan, säger Ann-Marie Naulén Lundin, som är skolsköterska på gymnasieskolan i Lindesberg.

– Det började med att vi kände ett behov på skolan att hitta ett strukturerat sätt att bedriva vårt hälsofrämjande arbete. Jag hade samtal med alla elever men det fanns inga bra instrument för att gå vidare. Därför tog vi kontakt med professor Steven Linton vid Örebro universitet, säger Ann-Marie Naulén Lundin.

En årlig hälsoenkät

Steven Linton, som leder forskningsmiljön Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, blev genast intresserad. Samarbetet startade 2006 med att alla elever på skolan fick fylla i en hälsoenkät. Eleverna följdes upp årligen med en ny enkät och dessa enkäter ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet.

– Vi har bland annat analyserat de data vi har samlat in utifrån önskemål från skolan. Vi har tittat på områden som de känner är viktiga. Tidigare har vi undersökt mobbning, stress och frånvaro, säger professor Maria Tillfors, som tillhör CHAMP och har arbetat tillsammans med Steven Linton i projektet.

I den sista rapporten som kommer i augusti har forskarna tittat närmare på vilket samband ungdomarnas sömn och motionsvanor har med hur de trivs i skolan.

– Den här rapporten är oerhört intressant – att få se hur elevernas levnadsvanor påverkar vår trivsel på skolan, säger Lindeskolans rektor Eva Boström.

Sömn och motion har ett samband med trivsel

– Svaren visar att om elever rapporterar att de sover dåligt och inte motionerar regelbundet är det en varningsklocka för att det finns en större risk att de kommer att trivas sämre i skolan, säger Maria Tillfors.

– Det betyder att om skolpersonal funderar på hur de ska komma tillrätta med en elevs trivsel och i förlängningen en elevs frånvaro kan sömn och motion vara viktiga faktorer att ta med i beräkningen, säger Maria Tillfors.

Rapporterna ger skolan ett underlag för åtgärder och förebyggande arbete och skolan har fått ytterligare stöd och hjälp i form av olika föreläsningar och seminarier med forskare inom olika specialområden.

– Det föds nya idéer hela tiden ur det här samarbetet som vi kan använda i vår vardag, säger Maie Arvidsson, som är kurator på Lindeskolan.

– Dessutom fick vi under en begränsad period i samband med en forskningsstudie tillgång till kognitiv beteendeterapi, KBT, för talängslan. De av våra elever, som kände att de behövde hjälp, fick en möjlighet att anmäla sitt intresse till denna behandling som utfördes via Internet, säger Maie Arvidsson.

– Samarbetet har gett oss viktiga data för att kunna undersöka hur man kan främja ungdomars hälsa och skolresultat. Men jag känner också att det är ett viktigt projekt med tanke på det ansvar som universitetet har att samverka med samhället för att föra ut våra forskningsresultat och se till att de kommer till nytta, säger Maria Tillfors.

Text och foto: Linda Harradine