Nyheter

Bakterier - små men livsviktiga

2012-05-22

Kost, bakterier, tarm och hjärna – i våra kroppar pågår dagligen ett samspel som har stor betydelse för hälsa och livskvalitet. Att tarmbakterier är viktiga för matsmältningen ärvälkänt sedan länge, men nu har forskarna fått upp ögonen för att bakterierna kan spela en mycket större roll än så.

Robert Brummer leder den nya forskningsmiljön. Foto: Ulla-Carin Ekblom.

Med en rejäl påse pengar från statliga KK-stiftelsen och näringslivet, närmare 80 miljoner kronor, har Örebro universitet fått en unik möjlighet att bygga upp en forskningsmiljö för att studera det komplicerade samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna.

– Antalet bakterier i en människotarm är många gånger fler än kroppens egna celler och man har beräknat att tarmbakteriernas sammanlagda genetiska material är trettio gånger större än människans, berättar professor Robert Brummer, specialist inom gastroenterologi och klinisk nutrition, som leder den nya forskningsmiljön NGB Interactions Research Centre.

– Vi vet att många av dessa bakterier är livsviktiga för oss, och att det finns ett samband mellan en störd tarmflora och vissa sjukdomar. Men eftersom vi ännu inte vet exakt hur samspelet fungerar, finns det i dag ingen effektiv behandling. Och det innebär att många människor tvingas leva med kronisk ohälsa och sämre livskvalitet.

Mjölksyrabakterien Lactobacillus GG – en av tarmflorans ”snälla” bakterier. Foto: Valio.

Människan och hennes tarmbakterier har följts åt under miljoner år och har utvecklats tillsammans i en symbios där båda parter drar nytta av samarbetet, så kallad mutualism. Bakterierna har skaffat sig en gynnsam miljö att leva i, med god tillgång på den näring de behöver. I gengäld utför de en rad värdefulla tjänster åt sin mänskliga värd. De "goda" bakterier som normalt finns i den mänskliga tarmen bryter ner föda, producerar vitaminer och näring till tarmcellerna och konkurrerar ut skadliga bakterier. Men de gör mer än så. Genom att ständigt interagera med tarmslemhinnan, håller de immunsystemet igång – och ett alert immunsystem är bättre på att snabbt upptäcka de ämnen och sjukdomsalstrande organismer som verkligen är farliga.

– Tarmslemhinnan är kroppens viktigaste skyddsbarriär eftersom så mycket som 70 till 80 procent av immunförsvaret finns just här. Då förstår man verkligen vilken stor insats bakterierna gör för vår hälsa.

Robert Brummer har länge intresserat sig för hur kost och tarmbakterier påverkar både magens och hjärnans funktioner. I fokus för hans forskning står vanliga mag- och tarmrelaterade sjukdomar som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Här finns ett stort behov av bättre metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla. Och det blir en av de första uppgifterna som den nya forskningsmiljön ska ta sig an.

– Vi ska ta reda på hur man kan modifiera och förbättra tarmens bakterieflora och innehåll med hjälp av förändrad kost och kosttillskott. Målet är att vi ska kunna återskapa en normalflora, och eftersom den skiljer sig åt från person till person handlar det om att skräddarsy individuella behandlingar som är anpassade till de enskilda individerna.

På så sätt tror forskarna att de också ska kunna lindra åldersrelaterade tarmproblem som ofta är kopplade till en sämre immunfunktion. Sammansättningen i tarmen förändras nämligen med stigande ålder, och det kan leda till att antalet elakartade bakterier ökar på bekostnad av de nyttiga bakterierna.

Robert Brummer tar prover från en tjocktarm. Foto: Örebro universitet.

Så här långt är det lätt att förstå sambanden mellan kost, tarmbakterier och hälsa. Men det är inte bara magen och immunförsvaret som påverkas av innehållet i våra tarmar. Även hjärnan ingår i ekvationen. Alldeles innanför tarmslemhinnan finns ett omfattande nervsystem som kommunicerar med hjärnan genom kroppens signalsystem. Och eftersom bakterierna kan koppla upp sig till tarmslemhinnans "signalstationer", receptorerna, kan man förenklat beskriva det som att bakterierna och hjärnan pratar med varandra.

– Mycket tyder på att hjärnans funktion faktiskt påverkas av tarmen och dess bakterier, det vill säga att signalerna går både till och från hjärnan. Man har till exempel funnit en avvikande bakteriesammansättning hos människor med beteendestörningar som svår depression, autism och ADHD.

– Och med tanke på att depressionssjukdomar i framtiden förväntas bli ett av de vanligaste hälsoproblemen bland vuxna i västvärlden, finns det även här ett växande behov av nya och mer effektiva behandlingsmetoder. Men vi tror också att bakterier kan ge andra positiva effekter, till exempel när det gäller stresshantering, genom att påverka hjärnans stressresponser på ett gynnsamt sätt.

Forskning om kostens och tarmbakteriernas betydelse för hälsan är redan väl etablerad i Örebro, och det finns en erkänd kompetens inom området vid universitetet och universitetssjukhuset. Men den nya forskningsmiljön innebär en ökad kraftsamling, som kommer att driva forskningen betydligt längre. Målet är att bli en av de främsta forskningsmiljöerna inom området i Europa, och så småningom även i världen.

– Vi har nu alla de förutsättningar som krävs för att bygga upp en unik, detaljerad kunskap om samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Och det kommer att göra det möjligt att utveckla helt nya och innovativa behandlingar för såväl mag- och tarmsjukdomar som beteendestörningar, säger Robert Brummer.

Text: Ingrid Lundegårdh

Uppdaterad: 2014-02-07

Sidansvarig: Johan Stenegård