Nyheter

Så styr man mot framgång

2012-05-22

Styrsystem i företag, myndigheter och andra organisationerblir allt mer komplexa. Såväl finansiella som icke-finansiellaprestationer mäts och följs upp i större utsträckning. Forskningsmiljön Centre for Empirical Research on Organizational Control, CEROC, undersöker hur beslutsfattareanvänder sådan information och hur det påverkar olika verksamheter.

Jonas Gerdin undersöker hur hur ekonomisk information och normer och värderingar påverkar beslut. Foto: Ulla-Carin Ekblom.

Mått och ekonomiska modeller kan inte redovisa alla aspekter men efterfrågas, eftersom de sammanfattar sådant som är svårt att överblicka. Nyckeltal ger en tydlig bild, som är lätt att förstå och utifrån den bilden fattas ofta många och viktiga beslut, säger Jonas Gerdin, som är professor i företagsekonomi.

– Det är viktigt att inte glömma att alla mått alltid innehåller tvetydigheter och inte visar hela sanningen. Samtidigt är det tvetydigheterna, som driver på förändringar och utvecklar företag genom att trigga frågor och reflektioner.

Under flera månader följde forskarna ett industriföretag och undersökte hur beslutsfattarna skapade, tolkade och använde information och hur den processen påverkade resultat men också företagets självbild och identitet. Ledningen för företaget upplevde att utomstående såg företaget som ovilligt att förändras och utveckla sin potential. En månadsrapport med negativa ekonomiska resultat räckte för att ledningen skulle ta beslutet att se över verksamheten.

Styr vad vi ser

– På det här sättet vävs finansiell information samman med andra typer av information, när människor försöker skapa mening kring det som hänt eller beslutar sig för vad som ska hända, säger Jonas Gerdin.

Utvärderingen gjorde i sin tur att företagets självbild ifrågasattes. Stoltheten över kvalitet och kundfokus till trots blev resultatet att företaget gick från att vara ingenjörsdrivet till mer standardiserat.

– De ekonomiska modellerna styr vad vi ser och hur vi konstruerar det vi ser. Företaget trodde att utvärderingen skulle bekräfta deras hypotes att problemen fanns hos leverantörerna men istället tvingade den företagsledningen att tänka om och se på sin organisation med nya ögon, eftersom de förväntade resultaten uteblev.

Företaget fick tänka om och tänka nytt. Göra nya mätningar och gå vidare steg för steg för att hitta problemen i produktionen. Resultatstyrning är lättast att utföra när fokus är på produkter, som i företagets fall, men när samma styrning införs inom områden som till exempel sjukvård, polis eller skola där målen borde fokusera på effekter blir det mycket svårare. Om fel saker mäts, kan det också leda till att fel saker görs.

Professor Hans Hasselbladh betonar hur viktigt det är att fundera över vad som står på spel när man standardiserar sjukvården. Foto: Ulla-Carin Ekblom.

Stora förändringar inom sjukvården

Inom alla dessa områden har kraven på kontroll och uppföljning av resultat blivit allt större. Professor Hans Hasselbladh forskar om styrning inom sjukvården och under de senaste decennierna har sjukvården både i Sverige och i andra länder genomgått många reformer för att göra den mer lik andra organisationer. Mätbara mål, mått och mätmetoder ska fastställas för sjukvårdens olika delar. Register, som tidigare användes för forskning, har blivit ett sätt att göra jämförelser och följa upp verksamheter över tid.

Hans Hasselbladh beskriver hur man kan vända på den gamla bilden av läkaren, som tronande på toppen av en pyramid av medicinsk kunskap. I den nya bilden står läkaren underst i en upp och nervänd pyramid av nya former av kontroll och tillsyn.

Vården har alltid varit professionstyrd, det vill säga att läkare som professionella yrkesutövare får ett stort eget ansvar och rätt att ta beslut, men genom de nya styrformer som införs blir vården allt mer ett system av sjukvårdsproduktion och standardisering snarare än enskilda läkares utövande av läkekonst.

– Det leder bland annat till att skillnaderna inom läkarkåren blir allt större. Eliten inom professionen vid de medicinska fakulteterna deltar i arbetet att formulera riktlinjer, medan distriktsläkarna mer eller mindre blir behandlingsutövare som i allt mindre grad kan använda sina egna omdömen utan måste följa rekommendationer och riktlinjer, säger Hans Hasselbladh.

– Läkare, speciellt distriktsläkare, schemaläggs hårt och det finns väldigt lite tid för utvecklingsarbete. Vi kan se i våra undersökningar att färre läkare forskar kliniskt. Färre läkare har en chef som är läkare och ledningens intresse för forskning minskar.

Vad står på spel?

Inom politiken diskuteras den nya styrningsmodellen bland annat under parollen allas rätt till rättvis vård. Politiker diskuterar sjukvårdsprogram som med lagstiftning ska tydliggöra vilken typ av behandling, läkemedel eller hjälpmedel varje patient ska ha rätt till. Den så kallade kvalitetsstyrningen har introducerats som något som kunden vill ha men är det något som gör att patienter får bättre vård?

– Samtidigt som patienters önskemål och valmöjligheter ska vägas tyngre, minskar i praktiken utrymmet för den enskildes behov eftersom läkarna har strama rekommendationer och riktlinjer att följa.

– Vad står på spel när man standardiserar sjukvården? Det som är typiskt för professionsdrivna verksamheter är det djupgående engagemanget. I vården handlar det dels om engagemanget för den enskilda patienten men också för verksamheten. Risken är att engagemanget svalnar när ansvar, rätt att ta beslut, utveckling genom forskning och andra bitar försvinner ur läkarnas yrkesroller, avslutar Hans Hasselbladh.

Text: Linda Harradine

Uppdaterad: 2014-02-07

Sidansvarig: Johan Stenegård