Nyheter

Skogens sjusovare bär på medicinska hemligheter

2011-05-16

En björntjänst brukar ju sällan uppfattas som något posi­tivt. Men i ett unikt Örebroprojekt tar forskare hjälp av just björnar för att hitta lösningar på medicinska problem.

Hjärtforskaren Ole Fröbert leder ett projekt som ska ta reda på varför den skandinaviska brunbjörnen kan sova i ett halvår utan att drabbas av alla de sjukdomar som uppstår hos människor vid fysisk inaktivitet.

– Brunbjörnen har visat sig vara en otroligt intressant biologisk modell. Genetiskt sett står den inte särskilt långt från oss människor. Men samtidigt har den utvecklat biologiska lösningar som gör den unik, säger Ole Fröbert, som är docent i medicin vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

– Våra första resultat indikerar att björnen har löst flera problem som fortfarande utmanar vården av hjärtpatienter.

Många människor har i dag en livsstil som skiljer sig radikalt från hur våra avlägsna förfäder levde, och som våra kroppar därför inte är rustade för. Ju mindre vi rör oss, desto mer ökar risken för en rad medicinska problem som fetma, hjärtsvikt, blodpropp och benskörhet. Extremt utsatta är de patienter som tvingas vara sängliggande i långa perioder, och därmed även riskerar förtvinade muskler och liggsår.

Men andra däggdjursarter, som fortfarande lever under de förhållanden som de är anpassade för, kan för länge sen ha utvecklat lösningar på just de biologiska problem som leder till ohälsa och sjukdom hos oss människor. För även om alla däggdjur till stor del har samma gener, kan de ge upphov till olika anpassningar hos olika arter.

Björnar klarar att växla mellan aktiva somrar och passiva vintrar utan att kroppen tar stryk. Och till skillnad från de flesta andra vintervilande djur tycks inte kroppstemperaturen spela någon viktig roll. Mindre däggdjur, som igelkottar och fladdermöss, överlever vintermånaderna genom att sänka kroppstemperaturen till under 10 grader. Kroppen befinner sig då i dvala, och alla funktioner går på sparlåga. Björnar minskar också sin ämnesomsättning för att spara energi, men med en kroppstemperatur som bara ligger några grader under den normala. Och det är det som gör den särskilt intressant ur ett mänskligt perspektiv.

– De strategier som björnar har utvecklat för att hantera en fysiologiskt påfrestande situation kan få betydelse för olika mänskliga sjukdomar. Vi hoppas att projektet ska leda till nya behandlingsmetoder och läkemedel.

Skandinaviska björnprojektet

– Våra första resultat visar till exempel att björnar i vinteride verkar kunna utveckla ett blodförtunnande medel, som minskar blodets koagulering och därmed motverkar blodproppar.

Forskargruppen har också upptäckt att björnars fettvävnad innehåller stamceller som kan omvandlas till brosk eller ben. Det skulle kunna förklara varför björnens skelett inte bryts ner och försvagas under den långa vilan.

– Men man ska ha klart för sig att vintersömn är ett system av komplexa processer som involverar flera faktorer och ämnen i kroppen. Vi måste alltså se både vad som händer i de enskilda processerna, ända ner på molekylnivå, samtidigt som vi studerar hur de påverkar varandra i kroppen som helhet. 

Projektet har väckt intresse hos forskare inom många ämnesområden, och genom­förs i samarbete med flera nordiska universitet. Men den viktigaste partnern är utan tvekan det Skandinaviska Björnprojektet, som ansvarar för själva fältarbetet. Björnprojektet har studerat och kartlagt svenska och norska brunbjörnar sedan 1984, och utan deras erfarenhet och kunnande hade en studie som bygger på provtagning från levande, vilda björnar knappast varit möjligt. Björnarna ska lokaliseras och sövas under säkra förhållanden, för både forskare och djur. För även om den skandinaviska brunbjörnen anses vara betydligt mindre aggressiv än sina släktingar i Nordamerika och Asien, finns det all anledning behandla den med tillbörlig respekt. Och det är en av anledningar till att man i Örebroprojektet studerar unga björnar som ännu inte blivit könsmogna, med andra ord tonåringar.
Efter en första mindre pilotstudie 2009 drog projektet igång på allvar våren 2010, och är nu alltså inne på sitt andra fullskaliga år. Mellan sex och tio björnar ska undersökas två gånger per år, en gång på vintern och en gång under den aktiva sommarperioden. Då tar man bland annat blodprover och underhudsfett. Alla de studerade björnarna har försetts med ett halsband med GPS-mottagare, som gör det möjligt att följa deras aktiviteter och se hur mycket de rör sig.

Behandlas med stor varsamhet

Särskilt vinterprovtagningen, som innebär att man måste söka upp björnarna i deras iden, kräver en hel del förberedelser. Redan på hösten pejlar man in var de har gått och lagt sig, hur idet ser ut, och var ingången finns, så att den går att hitta även när den är täckt av snö. För när det väl är dags för provtagning, gäller det att snabbt gräva sig in och bedöva björnen.

Undersökningen måste ske utanför idet, men sen läggs björnen tillbaka på sin plats, och idet återställs under översyn av björnprojektets fältansvarige Sven Brunberg.

– Vi hugger granris, bäddar och ser till att det inte är i sämre skick än tidigare när det gäller isolering och vindskydd.

En viktig förutsättning för projektet är att björnarna inte ska störas mer än absolut nödvändigt, och även om de flesta av dem har bytt ide efter någon eller några dagar efter undersökningen, verkar det inte ha inneburit några allvarliga konsekvenser för björnarna.

– Vi tror och hoppas att de inte ska ta någon skada. Samtidigt får vi mer kunskap om björnarnas biologi och hälsa, som kan vara till hjälp i förvaltningen och bevarandet av den skandinaviska björnstammen.

Text: Ingrid Lundegårdh

Den här artikeln publicerades i Örebro universitet Magasin nr 1 2011.

Uppdaterad: 2014-02-05

Sidansvarig: Sara Arvidson