Nyheter

Ungdomsforskning för en bättre framtid

2011-05-16

– Vi hoppas att vår forskning kan hjälpa utsatta barn, som riskerar att hamna snett, säger Anna-Karin Andershed, en av de många forskare vid Örebro universitet som valt att studera barn och ungdomar.

Ungdomsforskningen vid Örebro universitet fokuserar på att skapa goda vanor och lösa problem i tid.

– Vi arbetar för att man med tidiga insatser ska kunna förebygga kriminalitet, säger Anna-Karin Andershed, psykologiforskare verksam inom Centrum för kriminologisk forskning, CKF.

Tillsammans med socialtjänsten tar CKF fram forskningsbaserade modeller som strukturerar upp bedömningar av barns och ungas behov av insatser. I nuläget skiljer det sig från kommun till kommun hur man bär sig åt. Målet är att socialtjänsten ska fatta samma beslut oberoende var i landet barnet befinner sig eller vilken handläggare familjen har.

Det handlar om att hjälpa unga som har problem med att följa regler och lagar. Genom att undersöka risk- och skyddsfaktorer, exempelvis kamratrelationer, relationer i familjen, aggressivitet och nedstämdhet, hos och runt barnet kan man erbjuda stöd för att förändra förutsättningar och beteende.

– För alltför många av dem som har allvarliga problem i unga år, kommer problemen att fortsätta under ungdomsåren, upp i vuxen ålder. Genom att fånga upp barn som behöver extra stöd tidigt kan de få rätt hjälp och undvika problem i framtiden, säger Anna-Karin Andershed.

Uppmuntra en hälsosam livsstil

Goda levnadsvanor är även målet för Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, NCFF. Deras uppdrag är att uppmuntra barn och ungdomar till en hälsosam livsstil.

– Vi ger ungdomar utmaningar och försöker hitta vägar att stimulera barn och ungdomar att vara aktiva, säger Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet och föreståndare för NCFF.

Charlie ErikssonFysisk aktivitet påverkar både hälsa och skolprestation och Örebroforskningen visar ett tydligt mönster. Det är samma barn som inte är med i någon förening på fritiden, som inte heller är aktiva i skolans undervisning i idrott och hälsa. Det är dessutom dessa barn som mår sämst.

– Det är en ond cirkel att bryta. Det handlar bland annat om att nå alla. När det gäller skol­idrotten önskar pojkar främst bollspel och det är också den vanligaste aktiviteten. Flickors främsta önskemål däremot är dans men det står sällan på schemat. För att ändra på just detta har vi tillsammans med kulturrådet gjort en satsning på dans i skolan, säger Charli Eriksson.

– Ju tidigare man startar ju troligare är det att vanorna följer med barn och ungdomar in i vuxen ålder. Innan vi fyller 13 år har vi lärt oss 90 procent av vårt beteendemönster. Därför att är det viktigt att stimulera alla barn och ungdomar att hitta ”sin” aktivitet. Skolan skulle kunna bidra till detta, säger Charli Eriksson.

Skolan en trygg hamn i utsatta områden

Såväl NCFF som Center of Developmental Research, CDR vid Örebro universitet arbetar för att få en överblick och göra det möjligt att följa hur goda vanor men också problem följer med oss från ungdomsåren upp i vuxen ålder.

– Vi bygger upp databaser med undersökningar som pågår över lång tid. Det ger oss klarare bild av orsak och verkan, vilket man aldrig kan få på samma sätt när man gör enstaka studier, säger Håkan Stattin, professor i psykologi.

Tillsammans med professor Margaret Kerr leder han CDR och deras senaste studie visar att den demokratiska skolan, där elever känner sig värdefulla och respekterade, blir en trygg hamn för ungdomar i utsatta bostadsområden. Elever känner sig trygga och till och med längtar efter att få gå till skolan. Skolan blir en trygg plats i en annars orolig tillvaro.

– Det är oerhört intressanta resultat och ett nytt sätt att tänka. Det går emot all tidigare forskning, som säger att problemen i bostadsområdet ”läcker in” i skolorna och att ungdomar i utsatta områden överför sina dåliga erfarenheter från bostadsområdet och hemmet till skolan. Vi visar att det inte alls behöver vara på det sättet, säger Håkan Stattin.

I USA används metalldetektorer och vakter i skolor i problemområden men det tror inte Håkan Stattin är rätt väg. Genom att arbeta demokratiskt kan skolan istället motverka att problem i utsatta områden tränger in. Studien visar att det inte är mer trakasserier, hot och mobbning i skolorna i de utsatta områdena än i skolorna i de mer privilegierade.

– Ungdomar som trivs i skolan presterar bättre än de som inte trivs. Därför är demokrati i skolan en oerhört viktig fråga, säger Håkan Stattin.

Ungdomars samhällsengagemang

Erik AmnåHåkan Stattins intresse för demokrati genomsyrar även arbetet inom Youth & Society, YeS, som han leder tillsammans med Margaret Kerr, Erik Amnå, professor i statskunskap, och Mats Ekström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Genom att involvera forskare från flera områden kommer de kunna lägga samman hemmets, skolans, Internets och kompisars betydelse och förstå helheten för ungdomars samhällsengagemang i olika frågor, rörelser eller politiska partier. Under sju år kommer forskarna att samla in svar från ett urval av 4 000 Örebroare mellan 13-30 år, två av deras bästa kompisar och deras föräldrar.

– Vår databas är tämligen unik och väcker internationell uppmärksamhet, säger Erik Amnå. Vi kommer att ha många utländska forskare här som vill använda den och en återkommande internationell sommarskola. Vi är ännu bara i början av arbetet och de närmaste åren kommer att bli mycket spännande.

Tidig pubertet kan skapa problem

Örebro universitet är bland de främsta i världen när det gäller forskning kring pubertetsmognandens roll för flickors utveckling.

Therese Skoog– Tidig pubertet har kopplats till en rad problem. Depression, ätstörningar, dålig självbild men också ungdomskriminalitet och alkohol, säger Therése Skoog, forskare i psykologi vid Center for Developmental Research, CDR.

Forskarna vid CDR har följt ett stort antal flickor från 10 års ålder upp till 50 års ålder. De har studerat hur tonårstiden påverkar dem längre fram i livet.

– Vi har sett att tidigt utvecklade tjejer ofta slutar skolan efter grundskolan och att de skaffar barn tidigare än sina jämnåriga kamrater. I våra uppföljningar kan vi se att de som kom i puberteten senare har kommit i kapp vad gäller familj och barn men däremot kvarstår skillnaden i utbildning. Bland de tidigt utvecklade flickorna är det relativt få som skaffar sig högskoleutbildning, säger Therése Skoog.

Om du tittar in i ett klassrum med sjuor så ser du ungdomar som ser ut som barn medan andra skulle passera för 18 år. De tidigt utvecklade flickorna upplever sig ofta som tjocka när kroppen förändas. Vilket har setts som en förklaring till att de ibland får dålig självbild och symptom på depression. Dessutom visar forskningen att flickor som kommer in i puberteten tidigt skolkar oftare, provar alkohol tidigare och deras sexdebut är tidigare än jämnårigas.

– De känner sig äldre och de ser äldre ut. Vi tror att det är därför de ofta söker sig till äldre kamrater och hamnar i sociala miljöer där till exempel alkohol och sex är mer vanligt. Ibland uppstår problem kanske eftersom man vill passa in och vara lika. Flickorna gör saker de annars inte skulle ha gjort. Ibland kan det handla om kriminalitet, ibland alko­hol eller rökning.

Therése Skoogs råd till föräldrar är att finnas till hands och att lyssna. Att inte alltid tänka att flickan är så stor och klarar sig själv. Det är lätt att glömma att flickorna fortfarande är unga när de ser ut att vara äldre än de är.

Text: Linda Harradine
Foto: Hans Jonsson, Anissa Thompson, Anders Liljenbring, Jesper Johanson

Den här artikeln publicerades i Örebro universitet Magasin nr 1 2011.

Uppdaterad: 2014-02-05

Sidansvarig: Sofia Larsen