Gunnar Isacsson - ny professor 2022
Gunnar Isacsson, adjungerad professor i nationalekonomi, började efter sin grundexamen arbeta på Regeringskansliet i början av 1990-talet.
– Det var åren då Sverige var i en djup ekonomisk kris och den erfarenheten bidrog till att jag började forska i nationalekonomi, säger han.
Gunnar Isacssons forskning är inriktad på arbetsmarknads- och transportekonomi, och han är idag knuten till Trafikverket.
1964 född i Uppsala
1999 Disputerade i nationalekonomi vid Stockholms Universitet med avhandlingen ”Essays on the Twins Approach in Empirical Labor Economics”
2008 Docent i nationalekonomi vid Högskolan Dalarna
2022 Adjungerad professor i nationalekonomi vid Örebro Universitet
– I huvudsak är min forskning en del av myndighetens långsiktiga utvecklingsarbete och handlar idag bland annat om analyser av samhällets kostnader för trafikolyckor, säger Gunnar Isacsson som också arbetar med att ta fram modeller som kan användas för att bedöma hur bostadsbyggande påverkas av åtgärder i transportinfrastrukturen.
Efter sin disputation 1999 arbetade Gunnar Isacsson på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) där han undersökte effekter på arbetsmarknaden av åtgärder i transportinfrastrukturen. Anledningen var frågan om i vilken utsträckning konventionella analyser av kostnad och nytta fångar den totala samhällsnyttan av åtgärder i transportinfrastrukturen.
– Syftet var att ta reda på om det räcker att analysen baseras på effekter som uppstår i transportsektorn - eller om det finns ytterligare effekter i andra sektorer som bör beaktas, säger han.
Effekter av utbildning
På så sätt kombinerade Gunnar Isacsson erfarenheterna från avhandlingsarbetet med aktuella frågor i transportsektorn. Avhandlingen var framför allt inriktad på metodfrågor kopplade till mätning av effekter av utbildning.
Parallellt med doktorsavhandlingen forskade Gunnar Isacsson om transportekonomi vid Högskolan Dalarna. Han undersökte olika metoder som ligger till grund för så kallade ”tidsvärden”. De kan beskrivas som växelkursen mellan tid och pengar i en samhällsekonomisk kalkyl.
– Förkortade restider är en av de centrala effekterna då man genomför investeringar i transportinfrastrukturen så det är inte så konstigt att tidsvärden brukar dra till sig uppmärksamhet både i den politiska och akademiska debatten om transportinfrastruktur.
Kostnad för trafikolyckor
Under tiden på VTI fortsatte Gunnar Isacsson att forska om tidsvärden och hur man kan härleda dem genom att undersöka folks beteende på arbetsmarknaden. På VTI inriktade han sig även mot metodfrågor kopplade till värdering av nyttigheter som inte säljs på en marknad och analyser av samhällets kostnader för trafikolyckor.
Idag, på Trafikverket, arbetar han med tillämpade analyser och utveckling av samhällsekonomiska modeller.
– Det handlar har många gånger om analyser av aktuella policyfrågor inom transportsektorn, till exempel höghastighetsjärnväg, klimatfrågor och effekter av åtgärder i transportsektorn på bostads- och arbetsmarknader.
800 miljarder till infrastruktur
Samhällsekonomiska effektbeskrivningar av olika nivåer på ramarna i statsbudgeten för infrastruktur med mera ingår också.
– Samhällsekonomisk effektivitet är en del av det övergripande transportpolitiska mål som riksdagen beslutat om. Det avspeglar sig i att samhällsekonomiska analyser är en del av de beslutsunderlag som tas fram för att fördela statens infrastrukturbudget – som omfattar 799 miljarder kronor för perioden 2022 till 2033.