Musik – inte bara fint och bra
Musik kan användas för att hantera olika känslor och sinnesstämningar, men i samtal om musik synliggörs också normer och sociala konventioner som är giltiga för samhället i stort. Det menar Annika Danielsson, som i sin doktorsavhandling Musik oss emellan, utforskat förhållandet mellan identitet och ungdomars musikanvändning.
Annika Danielsson har undersökt hur ungdomar i grundskolans årskurs åtta ägnar sig åt och använder sig av musik i sin vardag. Studien bygger huvudsakligen på analyser av gruppsamtal och intervjuer. En utgångspunkt är att musik kan spela en framträdande roll för hur ungdomar uppfattar sig själva och andra och hur de väljer att framställa sig själva.
- I samtal om musik synliggörs normer och sociala konventioner som är giltiga för samhället i stort. Musikanvändning kan vara ett sätt att hantera olika känslor och sinnesstämningar, men också ett sätt att framställa sig själv på, säger Annika Danielsson.
Viktig del i ungdomars liv
Musik är en viktig del av ungdomars liv. Ungdomar identifierar både sig själva och andra genom musik, som därför är betydelsefullt i den sociala samvaron med andra och i deltagandet i samhället. Musik kan förstärka samhörighet och gruppgemenskap, även bland ungdomar som inte har någon utpräglad stiltillhörighet. Baksidan av det är att musik också kan vara förknippad med fördomar och förutfattade meningar om andra människor.
- Samtidigt är det viktigt att framstå som självständig i sina musikval, det gäller att inte bryta oskrivna regler om vad som är accepterat att tycka om för olika människor.
Kompisar spelar en avgörande roll för ungdomar när det gäller att hitta ny musik. Musiklyssning är något de framför allt ägnar sig åt på egen hand, men hemma kan det hända att de måste stänga dörren om sig för att slippa undan musik de inte tycker om.
- Däremot har jag inte sett att det skulle finnas något generellt behov av att använda musik för att revoltera mot föräldragenerationen, vilket brukar framhållas som ett av ungdomsmusikens främsta syften.
Mer än ett roligt avbrott
Även om Annika Danielssons avhandling i första hand inte inriktar sig på skolan utan på vardaglig musikanvändning så väcker den intressanta frågeställningar om musik som skolämne.
- Trots att musikens betydelse för identiteten gärna framhävs i till exempel grundskolans kursplan verkar det som att den ur elevsynpunkt riskerar att mest bli en fråga om att uppnå ett visst betyg.
Musiklektionerna uppfattas som ett roligt avbrott i skoldagen samtidigt som eleverna kan ha svårt att se nyttan med kunskaperna i ett längre perspektiv om de inte spelar instrument eller sjunger på fritiden.
- Det finns också en tendens att ämnet främst betraktas som en sorts avkopplingsverksamhet, men med tanke på den betydelse musik faktiskt har för ungdomar idag tycker jag att andra aspekter och funktioner kunde uppmärksammas mer.
Musikundervisningen skulle i större utsträckning kunna främja individens förståelse för både sig själv och andra.
- Musikämnet har en viktig uppgift att fylla just därför att barn och ungdomar har så mycket musik omkring sig i sin vardag. Musiksalen kan till exempel vara en utmärkt plats för att närma sig frågor som är centrala i ett demokratiskt samhälle, till exempel frågeställningar om kulturella skillnader och värderingar, säger Annika Danielsson.