Nationella prov skapar onödiga problem
– Krångla inte till det i onödan. Det säger Örebroforskaren Eric Borgström om svenskämnets nationella prov i skrivande. Hans forskning visar att gymnasieskolans prov bygger på flera olika idéer om vad skrivande är, och att dessa idéer lätt hamnar i konflikt med varandra. Detta, menar han, vållar såväl elever som lärare onödiga bekymmer.
– Ur ett bedömningsperspektiv är det tydligt att gymnasieproven behöver välja spår. Antingen satsar man på att fånga elevernas förmåga att skriva efter på förhand givna textmönster, eller också försöker man fånga elevernas förmåga att agera i olika skrivsituationer. Som det är nu gör man både och. Det ger dubba budskap till såväl elever som lärare, och det blir inte bra, säger Eric Borgström, som skrivit en doktorsavhandling i svenska vid Örebro universitet.
Inte följt instruktionen
I provuppgifterna ställs eleverna inför en skrivsituation som anger vad de ska göra. Det kan till exempel stå att de ska skriva en artikel, ett inlägg eller en essä. Utöver detta får de också en detaljerad instruktion som talar om hur de ska göra det. Ett vanligt argument för underkänt betyg är just att eleven inte följt instruktionen.
– Helheten kan mycket väl vara bra men om eleven har hoppat över ett steg i instruktionen kan han eller hon inte godkännas, säger Eric Borgström.
Han menar att proven har konstruerats utifrån idéer om hur texterna ska se ut, snarare än utifrån vad eleverna behöver kunna göra med sitt skrivande. I verkligheten finns ofta olika retoriska strategier att ta till för att nå sina mål.
– Som skrivforskare skulle jag önska att man tog avstamp i frågan vad eleverna ska kunna göra med sitt skrivande och konstruerade prov som sökte fånga hur väl eleverna gör detta i sina texter. Nu börjar provkonstruktionen istället i andra änden. Man ställer frågan hur elevernas texter ska se ut, för att därefter försöka skapa uppgifter som resulterar i sådana texter. Det är bakvänt. Det är ändamålen som ska styra val av verktyg, inte tvärtom.
Gick fort från politisk idé till praktik
Eric Borgström har tillsammans med kollegan Daroon Yassin även undersökt lågstadiets skrivprov. Dessa infördes som en tidig kontrollstation för att synliggöra elevers kunskapsbrister.
– Det finns ibland en föreställning om att det är så enkelt att mäta elevers kunskaper. Men det tar tid att utveckla sunda prov. Den norska grundskolans nya skrivprov föregicks exempelvis av många års förberedande forskningsarbete innan de sjösattes, och inte minst viktigt, av en dialog mellan politiker och skrivforskare. De svenska år 3-proven gick alldeles för fort från politisk idé till pedagogisk praktik.
Eric Borgström och Daroon Yassin följer i sin artikel provens genomförande i två klassrum.
– Även om det är de enskilda eleverna som ska hjälpas visar vi att andra faktorer än den individuella förmågan inverkar på elevernas resultat, exempelvis hur uppgiften presenterades.