Avhandling granskar undervisning i matematik
Ett sätt att handskas med matematik finns på omslaget till Anna Teledahls avhandling. Foto: Eva Taflin
Lärare behöver djup kunskap om hur elever kommunicerar i matematikundervisningen, för att utveckla denna förmåga men också för att kunna göra en rättvis bedömning. Anna Teledahl har i sin avhandling i pedagogik vid Örebro universitet undersökt hur lärarna kan tolka sin elever.
– Tidigare forskning har visat att matematiklärare betraktar tolkningen av det elever kommunicerar och deras kunnande eller förmåga som något oproblematiskt. Samtidigt visar forskningen att skrivande i matematik kan vara svårare för elever att bemästra och förstå än det matematiska innehållet. Detta tyder på att lärare behöver fördjupa sina kunskaper om skrivandets roll i bedömning, säger Anna Teledahl.
Hon har i sin avhandling undersökt unga elevers skrivande i matematik och hur relationen mellan kommunikation och kunskap kan tolkas och förstås. Avhandlingen bygger på tanken att kommunikation och språk är centrala för undervisning, för lärande och bedömning i matematik men också att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.
– I en tid av ökat fokus på bedömning och utvärdering av utbildningsresultat behöver lärare djup kunskap om olika aspekter på elevers kommunikation, säger Anna Teledahl.
Matematiskt skrivande
Avhandlingen består av fyra delstudier. Den första studien undersöker hur begreppet kommunikation beskrivs i tre internationella auktoritativa texter i matematikdidaktik. Här pekar resultatet på att kommunikation generellt beskrivs som någonting oproblematiskt i matematik.
Den andra studien undersöker hur ett antal lärare i årskurserna 1-6 tolkar och bedömer elevers matematiska skrivande. Resultaten indikerar att lärare, i sin analys av vad elever skriver, växlar mellan två olika förhållningssätt, ett pedagogiskt och ett bedömningsinriktat.
I det bedömningsinriktade förhållningssättet fokuserar lärare på hur eleven har kommunicerat sin problemlösningsprocess och vilka brister som finns, medan de i det pedagogiska förhållningssättet är mer inriktade på att förstå och utveckla elevers problemlösningsstrategier.
En stor mångfald
Resultaten av den tredje och fjärde studien pekar på att elever har tillgång till och använder en mängd olika kommunikativa resurser när de redovisar matematisk problemlösning. Även elever från samma klass har många olika svar på frågor om hur, vad och till vem de bör skriva. Mångfalden tyder på att få elever har funderat över, eller fått undervisning i, matematiskt skrivande som en genre med särskilda normer och krav.