Justerade mätmodeller ger bättre bild av ett lands export och import

Lars M Widell är nationalekonom och arbetar som utredare vid Jordbruksverket sedan 2006. I sin avhandling, som består av fyra uppsatser, har han undersökt olika mätaspekter kopplade till internationell handel.

I den första uppsatsen utgick Widell från Heckscher-Ohlins handelsteori, och kunde genom en systematisk undersökning beskriva och illustrera hur olika tekniska definitioner och mätproblem påverkar beräkningen av humankapitalinnehållet i ett lands utrikeshandel.

Högutbildades del av produktionsvärdet

– Jag utgick från Sveriges institutionella ram, och jämförde de högutbildades bidragsandel av det totala produktionsvärdet i olika näringsgrenar. Vi vet att vi svenskar är förhållandevis högutbildade jämfört med våra handelspartners, med minst tre års eftergymnasial utbildning. Tesen skulle då vara att det genomsnittliga humankapitalinnehållet i svensk export borde vara högre än i landets import, säger Lars M Widell.
– I mina mätningar blev inte resultatet det förväntade. Den svenska exporten hade lägre genomsnittligt humankapitalinnehåll än importen. Hög utbildning hos arbetskraften hade inte en så positiv inverkan som man trott, sett utifrån handelsteorin.

Justering i modellen gav nytt resultat

Lars M Widell förändrade modellen genom att justera i själva grundteorin. Justeringen gick ut på att man antog att en produkt som säljs till ett högre pris också har en högre kvalité, och därigenom behov av mer utbildad arbetskraft, än om samma eller liknande produkt säljs till ett lägre pris. Det påverkade beräkningarna av humankapitalinnehållet.
– I den första mätmodellen får till exempel alla bilar samma värde, oavsett vilken kunskapsnivå som krävts för att tillverka dem. I den andra mätmodellen tog jag hänsyn till de anställdas kunskapsnivå, och då blev också resultatet annorlunda, säger Lars M Widell.

Beroendet mellan olika näringsgrenar

Tillsammans med Lars Bohlin, före detta doktorand vid Örebro universitet, har Lars Widell i sitt tredje arbete tagit fram en ny metod för att få fram symmetriska input-output-tabeller med hjälp av så kallade tillgångs- och användningstabeller.
– Input-output-tabellerna ger en bild av strukturen i ett lands eller en regions produktion och hur beroendet ser ut mellan olika näringsgrenar. De kan bland annat användas när man försöker besvara frågor som rör miljöförstöring, energifrågor och globalisering, säger Lars M Widell.
Denna modell, som fått namnet Bohlin-Widell-modellen, och blivit uppmärksammad eftersom den hanterar problemet som fanns med negativa koefficienter. Modellen har använts i bland annat Australien, där den även vidareutvecklats.

Skatteflykt i Östafrika

I den fjärde uppsatsen, som Lars M Widell skrev tillsammans med Jörgen Levin, lektor i Örebro, beräknades graden av skatteflykt i utrikeshandeln mellan Kenya och Tanzania. Många utvecklingsländer är beroende av skatteintäkter från utrikeshandeln för att bland annat finansiera skola, vård och omsorg. Widell och Levin undersökte om graden av skatteflykt ökade beroende på hur stor skatten på utrikeshandeln är. De kom fram till att det fanns ett sådant samband i Tanzania men inte i Kenya.

Hur kan din forskning användas i dagens samhälle?
– Den kan ge mer användbara och korrekta modeller vid olika beräkningar inom nationalekonomi. Ju bättre en teori fungerar desto bättre blir instrumentet att använda vid bland annat policyarbeten. Vårt arbete med symmetriska input-output-tabeller är även de användbara vid olika typer av policyarbeten, exempelvis vid prognostisering av ekonomisk politik.

Text och foto: Cathrine Gustavsson