Så växer unga forskare till att bli experter
Karin Gustafsson ska studera hur unga forskare formas till experter på klimat och biologisk mångfald.
Expertorganisationer spelat en avgörande roll när politiker ska fatta beslut för att främja en hållbar utveckling. Karin Gustafsson vid Örebro universitet har fått tre miljoner kronor av Formas för att studera hur unga forskare tas emot inom två internationella expertorganisationer.
– Jag ska undersöka hur en expert definieras, vad som ger experter auktoritet och hur det går till när unga forskare växer in i rollen som expert, säger Karin Gustafsson.
Projektet studerar FN:s Klimatpanel (IPCC) och Plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES), två internationella expertorganisationer med stor makt att påverka beslut på alla samhällsnivåer.
Trovärdiga om klimatet
Syftet med projektet är att ge ny kunskap om hur dessa institutioner verkar för att introducera unga forskare i expertrollen och vilken roll det spelar för arbetet med att upprätthålla och utveckla expertorganisationer som effektiva och trovärdiga institutioner i främjandet av en hållbar utveckling för samhälle och miljö.
– Unga forskare har en social position i dessa organisationer som på flera sätt placerar dem på gränsen till expertrollen, t.ex. genom att balansera på gränsen mellan att vara ung eller etablerad forskare, att vara en person som är en del av eller står utanför organisationen, och att ibland betraktas som en expert och ibland inte, konstaterar Karin Gustafsson.
Bakgrunden till studien är dagens stora globala miljöproblem. För att hantera dessa krävs kunskap, framförallt vetenskaplig kunskap. För att möta dessa utmaningar på ett effektivt sätt har ett flertal expertorganisationer skapats, däribland FN:s Klimatpanel och Plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
¬- Men det räcker inte med att kunskapen finns för att den ska bli användbar i arbetet för en hållbar utveckling. Den måste också kommuniceras till det övriga samhället på ett trovärdigt sätt. Kunskapen behöver göras relevant för och knytas till politiska och offentliga diskussioner som rör konkreta hållbarhetsfrågor, säger Karin Gustafsson.
Avgörande betydelse
Expertorganisationernas arbete med att göra kunskap samhällsrelevant ger dem en centrala position och stor makt i hållbarhetsfrågor. Verksamheten i sig, och vilka som deltar i den, blir av avgörande betydelse för hur miljöproblem bedöms och beskrivs, och vilken kunskap om dessa problem som förs fram som underlag i politiska diskussioner.
– Därför undersöker projektet även hur experter sammanställer, utvärderar och kommunicerar kunskap till beslutsfattare, och hur dessa färdigheter förs över till nästa generations experter, säger Karin Gustafsson som ska tillbringa ett år av projekttiden vid universitetet Wageningen UR i Nederländerna.