Utvecklar nytt sätt mäta dolda kemikalier i vårt blod
Leo Yeung ska analysera sina prover med en utrustning som han är ensam om i Sverige.
Det finns tusentals högfluorerade ämnen i miljön och i människors blod - en del av dem okända. Leo Yeung, forskare vid Örebro universitet, har fått tre miljoner av Formas för att kartlägga alla former av dessa skadliga ämnen på ett sätt som inte tidigare gjorts.
Högfluorerade ämnen är långlivade och finns överallt i miljön och lagras i både människor och djur.
– Den mätteknik som finns idag omfattar endast ett 50-tal av dessa ämnen och blodprov visar en ökande mängd av oidentifierade ämnen. Vi ska nu utveckla metoder för att mäta den totala mängden fluorämnen och jämföra med vad vi idag kan identifiera med den teknik som används, säger Leo Yeung.
Ny former medför nya hot
Högfluorerade ämnen, även kallad PFAS, har producerats och använts i stor utsträckning under de senaste fem decennierna. Ämnesklassen består av tusentals olika ämnen med unika kemiska egenskaper, de skyddar mot vatten och smuts och används i allt från kläder till brandskum.
Det finns nationella och internationella regler för att förhindra ytterligare utsläpp av ett fåtal PFAS, som till exempel perfluoroktansulfonsyra (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA), eftersom de har visat sig vara skadliga för människor och miljön. Dessa har sedan ersatts av ett i stort sett okänt antal PFAS-ämnen med liknande egenskaper.
– Den här förändringen innebär nya hot mot människor och miljö och mätning och övervakning av källor och utsläpp kompliceras av att tillverkare inte redovisar vilka ämnen de använder. Dessutom varierar produktionen mellan olika världsdelar, säger Leo Yeung.
Frigör allt med fluor
Den nya tekniken innebär att provet förbränns under hög temperatur och fluor frigörs från samtliga ämnen som innehåller fluor. På så sätt fås en bättre och mer komplett bild av den totala mängden fluorämnen vi utsätts för. Genom att mäta människors blod över en tidsperiod ges en bild av hur mycket fluorämnen människor exponeras för och om halterna ökar eller minskar med tiden.
– Vi vill även få en ögonblicksbild av hur mycket fluorämnen som kommer ut i miljön via avloppsreningsverk. Genom att studera blod och avloppsslam från olika länder kan vi göra en bedömning om användning skiljer sig globalt vilket också är viktigt ur risksynpunkt då PFAS-ämnen är extremt stabila och kan transporteras över stora områden, säger Leo Yeung.