”En kurs alla borde ta”
Matilda Wurm med nya boken HBTQ+
Terapirummet ska vara en trygg plats, en frizon – men hbtq-personer möter ofta samma fördomar där som i sin vardag. Därför har Matilda Wurm startat en kurs för både studenter och yrkesverksamma – och den nya kursboken HBTQ+ har hon varit med och skrivit.
Statistiken är tydlig. Hbtq-personer mår sämre än övriga befolkningen. Till exempel har 40 procent av transungdomar i åldern 15-19 år försökt ta sig sitt liv. Små händelser, som kan vara svåra att sätta fingret på, bygger upp en stress eftersom de händer ofta.
- Det är vanligt att hbtq-personer möts av subtila kommentarer och fördomar i sin vardag. Det kallas för mikroaggressioner. Det kan vara blickar, frågor och kommentarer som speglar oförstående eller fördomar, säger Matilda Wurm, doktorand i psykologi och lärare på psykologprogrammet vid Örebro universitet.
Rapporter visar att det är vanligt att hbtq-personer upplever samma stress i behandlingsrummet. I den nya kursen vill Matilda Wurm ge behandlare kunskap och insikt om hur de kan skapa ett samtalsklimat som gör att människor kan känna sig trygga.
Rädd att närma sig ämnet
- Terapeuter kan vara rädda för att närma sig ämnet och undvika det helt för att inte säga något fel. Men det är klart psykologer ska våga fråga om hbtq om de inte frågar av nyfikenhet utan för att svaren behövs för behandlingen.
Lea Strandberg och Clover Giles har valt att gå kursen HBTQI, psykologiska perspektiv och bemötande i psykologi på avancerad nivå under hösten.
- Det här är en kurs alla borde ta, säger Clover Giles, som går termin åtta på psykologprogrammet.
- Om vi utgår från heteronormen blir det ingen bra vård. Det gäller alla minoriteter, säger Lea Strandberg, som jobbar som psykolog på dövpsykiatrin i Region Örebro län.
En lucka att fylla
Kursen och boken tar upp frågor som rör homo, bi, trans, queer och en rad andra identitetskategorier som alla relaterar till sexualitet, relationsbildning, kön och könsuttryck.
- Den här kursen tar upp frågor som psykologprogrammet inte gör. Det finns en lucka att fylla, säger Clover Giles.
Det är just därför Matilda Wurm har startat kursen. Och i dagsläget är Örebro universitet ensamt om att ge en kurs inom ämnet på högskolenivå.
- Vi har valt att ha kursen på kvartsfart. Den sträcker sig över hela terminen för att även yrkesverksamma ska kunna gå den, säger Matilda Wurm.
- Det gör att jag får möjlighet att diskutera med flera olika yrkesgrupper – sjukgymnaster, barnmorskor och forskare – eftersom det inte bara är psykologstudenter som går, säger Clover Giles.
Mycket har förändrats
I boken och kursen beskrivs hur mycket samhället ändå har förändrats. Att utvecklingen har gått framåt.
– Äldre hbtq-personer växte upp i ett helt annat samhälle som var präglat av tystnad, kriminalisering och patologisering, säger Matilda Wurm.
Synligheten har ökat och det gäller för många olika grupper. Förr var det bara homosexuella män som syntes men i dag finns fler representerade.
– Men vi har en bit kvar att gå. Några grupper saknar fortfarande utrymme, till exempel bisexuella och asexuella, säger Matilda Wurm.
Och samhällets olika normer är fortfarande påtagliga för dem som inte fullt ut passar in i normerna. Den stress och diskriminering som olika grupper utsätts för är viktig att känna till, speciellt för yrkesverksamma inom vården.
Anmälde sig direkt
- Det vi har lärt oss är heteronormativt. Vi måste kämpa för grupper som hamnar lite utanför det, för deras rättigheter, säger Lea Strandberg, som har varit med i en grupp inom psykiatrin som tagit fram en policy för hur personal ska bemöta hbtq-personer.
- Jag har träffat Matilda tidigare och sagt att hon måste sätta ihop en kurs. Det behövs och nu har det blivit verklighet. Vi rekommenderar all personal att gå en utbildning och jag anmälde mig direkt, avslutar Lea Strandberg, som hoppas att fler gör detsamma.
Text och foto: Linda Harradine