Samarbete i klassrummet motverkar negativa attityder mot invandrare
Sevgi Bayram Özdemir
Samarbetet mellan elever i klassrummen spelar en roll för att motverka elevers negativa attityder mot invandrare. Det visar Örebroforskaren Sevgi Bayram Özdemir i sin studie som hon presenterar vid den nordiska konferensen om skolan och hoten mot demokratin på Örebro universitet.
– Om eleverna får möjlighet att samarbeta med varandra i klassrummet under harmoniska former så är det ett viktigt steg för att bygga goda relationer och överbrygga motsättningar mellan olika etniska bakgrunder, säger Sevgi Bayram Özdemir.
Hon är en av flera Örebroforskare som presenterar sin forskning under Nordic education in a democratically troublesome time, en konferens som vänder sig till bland andra lärare, lärarstudenter och skolpolitiker i hela Norden, och som hålls på Örebro universitet 30-31 oktober.
Sevgi Bayram Özdemir har undersökt attityderna mot invandrare hos elever på högstadiet. Den ena studien handlar om hur eleverna påverkas över tid av sina jämnåriga och klimatet i klassrummet. I en andra studie har hon undersökt om skolan kan motverka negativa attityder mot invandrare som eleverna fått från sina föräldrar.
– Vi visste att föräldrarnas värderingar påverkar barnen. Vi visste också att tonåringar som har vänner i skolan som är invandrare är mindre påverkade av sina föräldrar, säger Sevgi Bayram Özdemir.
Det hennes forskning visar är att unga som har med sig negativa uppfattningar om invandrare hemifrån får en allt mer negativ egen attityd ju äldre de blir.
– Men vi visar också att skolan kan minska denna negativa påverkan. Det avgörande är hur samarbetet i klassrummet fungerar. De lärare som uppfattas som rättvisa spelar en roll, säger hon.
I den andra studien har elevernas attityder mot invandrare mätts över tid, från årskurs sju till årskurs nio. Sammantaget visar resultatet att 88 procent av ungdomarna har en positiv inställning. En mindre grupp, sex procent, har blivit mer negativa över tid och hamnat på samma nivå som den grupp, också sex procent, som hela tiden varit mest negativa.
– Skillnaden mellan den mest positiva gruppen och den mest negativa är att de mest negativa omger sig med jämnåriga som har negativa uppfattningar om invandrare. Och att de uppfattar stämningen i klassrummet som mindre inriktat på samarbete, förklarar Sevgi Bayram Özdemir.
Forskningsstudierna baseras på data över tid från Political Socialization Project inom forskningsmiljön Youth and Society (Yes) vid Örebro universitet.
Text och foto: Maria Elisson