Örebro universitet med i Vinnovas storsatsning på kompetenslyft i industrin
Vinnovaprojektet ADAPT ska testa och utvärdera olika policyförändringar, för att sedan kunna utveckla en modell för kompetensutveckling i industri och offentlig sektor. Amy Loutfi, vicerektor för AI och innovation vid Örebro universitet, och Mattias Wiggberg, forskare på KTH, och är två av deltagarna i projektet, där även Chalmers och Linköpings universitet ingår.
Vinnova beviljar Örebro universitet och tre andra lärosäten 25 miljoner för projektet ADAPT, som ska utveckla en fungerande modell för kompetensutveckling i industri och offentlig sektor.
– Det har redan genomförts flera initiativ i Sverige som har undersökt hur yrkesverksamma kan omskola sig och höja sin digitala kompetens. Frågan är hur vi kan dra lärdomar från dessa initiativ för att driva på policyförändringar, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI och innovation vid Örebro universitet.
Den snabba tekniska utvecklingen i samhället har skapat ett stort behov av kompetensutveckling, särskilt inom avancerad digitalisering. Redan i dag kämpar universitet och högskolor med att möta efterfrågan från industri och offentlig sektor – och efterfrågan väntas bara växa sig större i framtiden.
Ett antal policyrelaterade utmaningar, bland annat vad gäller finansiering, lagstiftning, kultur och incitament, sätter dock käppar i hjulet. För att lösa problemet krävs policyförändringar inom en rad områden – och det är precis vad projektet ”ADAPT – en ny affärsmodell för industrins kompetensutveckling” ska åstadkomma.
”Måste titta på frågor som tillgänglighet och tillämpbarhet”
– Om vi ska erbjuda en attraktiv och välfungerande kompetensutveckling för industrin måste vi titta på frågor som tillgänglighet, förkunskaper, teoretisk nivå, tillämpbarhet och finansiering, säger Mattias Wiggberg, projektansvarig för ADAPT och forskare vid KTH.
ADAPT finansieras av Vinnova med 25 miljoner kronor och ska pågå till och med 2026. Projektet koordineras av KTH och sker i samarbete med Örebro universitet, Chalmers och Linköpings universitet.
– Det har redan genomförts flera initiativ i Sverige som har undersökt hur yrkesverksamma kan omskola sig och höja sin digitala kompetens. Vårt eget SMARTER-program, som finansieras av KK-stiftelsen, är ett sådant exempel, säger Amy Loutfi, vicerektor för AI och innovation vid Örebro universitet, och fortsätter:
– Frågan är hur vi kan dra lärdomar från dessa initiativ för att driva på policyförändringar, samt hur vi kan verifiera att våra förslag till policyförändringar baseras på empiriska bevis.
Ska testa och utvärdera förändringar i ett policylab
Tanken med ADAPT är att inrätta ett ”policylab”, där olika policyförändringar kan testas i praktiken och sedan utvärderas.
– Vi ska experimentera med hur systemet för leverans av kunskap ser ut och vilka regler, värderingar och normer som omgärdar det, säger Mattias Wiggberg, forskare inom digital transformation vid KTH.
ADAPT kommer att samarbeta med både industri och offentlig sektor. Målet är att utveckla en eller flera modeller för kompetensutveckling och att därefter sprida resultaten både nationellt och internationellt.
Text: Jesper Eriksson
Foto: Örebro universitet och KTH