Ordlista

Abstract - sammanfattning eller referat som bör komprimera arbetet på ett sådant sätt att det med behållning kan läsas fristående från arbetet i övrigt.

Alerts - meddelande via e-post att det publicerats en artikel inom det ämnesområde man är intresserad av eller att ett nytt häfte av favorittidskriften publicerats. Man kan själv beställa litteraturbevakning från databaser och andra källor på Internet. Som regel bör man registrera sig som användare hos databasen.

Avhandling - Doktorsavhandling är det vetenskapliga verk som krävs för doktorsexamen. En licentiatavhandling är en lägre grad av examen.

Belägga - i bibliotekssammanhang: att med hjälp av kataloger eller andra bibliografiska hjälpmedel bevisa en publikations/artikels existens.

Bibliografi - förtecknar böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, avhandlingar m.m. under en viss period eller inom ett visst ämnesområde. Ersätts idag i allmänhet av databaser.

Bibliografisk databas - databas som innehåller poster, där varje post beskriver/hänvisar till ett specifikt dokument. Beskrivningen innehåller uppgift om författare, titel, källans titel, ämnesord (deskriptorer), publiceringsår, språk etc. Bibliografisk databas utgör ofta en elektronisk fortsättning på tryckta index- och referatpublikationer.

Bibliotekskatalog - lista med hänvisningar (inklusive placeringar) till ett biblioteks medier. Bibliotekskatalogen kan t.ex. finnas på tryckta kort eller elektroniskt som databas.

Biografi - en persons levnadsbeskrivning.

Blogg - en webblogg, eller förkortat blogg, är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg på en webbsida där det senaste inlägget kommer högst upp och sedan placeras de övriga i fallande ordning. En sådan webbplats brukar vara tillgänglig för alla Internetanvändare. Vanligt är också att inläggen har någon sorts nyhetskaraktär.

Booleska operatorer - ord som används för att kombinera de ord man vill söka på i en sökning enligt s.k. boolesk logik. De vanligaste operatorerna är AND, OR och NOT.

Browsing - ett osystematiskt sökande, vilket kan vara en källa till nya idéer.

Chat - ett text-samtalssystem. Det finns chat-program (t.ex. IRC) och det finns webbchattar. Huvudfinessen är att datoranvändare kan direktkommunicera med varandra via sina tangentbord och skärmar.

Citeringsdatabas - speciell typ av databas där varje referens och referenslista läggs in, vilket möjliggör olika typer av citeringssökningar.

Controlled vocabulary se kontrollerad vokabulär

Current awareness - aktualitetsbevakning av ny infomation inom vissa för användaren intressanta ämnesområden.

Databas - en databas är en samling information som är organiserad på ett sådant sätt att det är lätt att söka och hämta enskild information, samt ofta även att ändra informationen. Ordet databas kan beteckna informationen som finns lagrad, eller den programvara som förstår att tolka den ofta mycket komplexa datastrukturen som lagras på hårddisken.

Databasproducent - den som bygger databasen, dvs. fyller den med information och sedan håller den aktuell.

Databasvärd - företag eller organisation som tillhandahåller databaser.

Deskriptor - ord som beskriver ett dokuments ämne (ämnesord). Deskriptorn utgörs ofta av kontrollerade ämnesord från en tesaurus och placeras i deskriptorfältet (DE) i en post i en bibliografisk databas.

Digitalisera - överföra data, t.ex. texter, till elektronisk form så att den blir läsbar i en dator.

Dissertation - se avhandling

Djupa webben - den delen av webben som gömmer sig i databaser och som bara kan nås genom en sökfråga. När frågan ställs visas resultatet som dynamiska webbsidor i realtid. Dessa har en unik URL-adress som gör dem möjliga att hitta igen. Det finns dock ingen garanti för att de finns kvar nästa gång du kontrollerar dem.

Domän - ett sätt att namnge och gruppera datorer som är anslutna till Internet och e-postadresser på Internet. Namnen är hierarkiskt uppdelade i domäner som går från mindre grupper till allt större.

e-bok - bok som har överförts till elektroniskt format så att du kan läsa den direkt på din dator, handdator, vissa mobiltelefoner eller på en särskild läsplatta. En e-bok är alltså en datafil.

e-boksläsare - det program som används för att läsa e-böcker. Första gången du läser en e-bok måste du installera en e-boksläsare på din dator.

Encyklopedi - bokverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.

e-tidskrift - tidskrift som har överförts till elektroniskt format så att du kan läsa den direkt på din dator.

Festskrift - bok med artiklar av olika personer som ges ut med anledning av ett jubileum eller för att hedra t.ex. en forskare. Festskrifter är av stort värde inom bl.a. juridik och humaniora.

Faktadatabaser - innehåller direkt användbar information som numeriska värden, kemiska strukturer, statistik, patent och standarder.

Fjärrlån - interurbanlån, dvs. lån eller kopior från andra bibliotek. Bibliotek gör fjärrlån på titlar som inte finns i de egna samlingarna.

Forskningsöversikt - är artiklar eller längre sammanställningar över forskningens utveckling inom ett begränsat ämnesområde.

Frassökning - sökning med hjälp av en fras, dvs. en sammanhängande textsträng som består av fler än ett ord, t.ex. “trevligt sällskap”. Det är en vanlig konvention i de flesta söktjänster att markera detta med att omge hela frasen med dubbla citationstecken.

Fritextsökning - du söker med fria ord var som helst i texten.

Fulltext - en text som är tillgänglig i sin helhet på nätet.

Fulltextdatabaser - innehåller dokument i fulltext. Textinnehållet i böcker eller artiklar är sökbart i sin helhet.

Fält - en post i en databas indelas i olika fält, t.ex. titelfält och författarfält, där informationen struktureras.

Grafik - i datorsammanhang betyder grafik bilder, figurer, diagram och filmer.

Grått tryck - icke förlagsutgiven litteratur, dvs. sådan litteratur som inte går att hitta offentligt i bokhandlar, kataloger eller databaser (arbetsrapporter, utredningar, serier som är knutna enbart till företag/institutioner, m.m.).

Gränssnitt - kontaktyta för datorkommunikation, t.ex. mellan människa och dataprogram. Ett exempel på grafiskt användargränssnitt är MS Windows, medan DOS är ett textbaserat gränssnitt.

Hyllsignum - kod för uppställning av litteratur i bibliotek.

Häfte - används på bibliotek som beteckning för nummer av tidskrift eller liknande.

Impact factor - mått på hur ofta en tidskrifts artiklar citerats relaterat till tidskriftens antal av publicerade artiklar.

Index - kan för det första vara en beteckning för lista i ett arbete eller en databas med t.ex. namn, platser och ämnen. I en databas finns t.ex. alla posters titelfält samlade i ett titelindex. För det andra kan index vara en guide med hänvisningar till dokument, t.ex. inom ett visst ämne, alltså en tryckt föregångare till bibliografiska databaser.

Indexering - beskrivning av innehållet i ett dokument med hjälp av ämnesord. Man skapar s.k. indexfiler, som består av nyckelord eller indextermer som skall karaktärisera dokumentets innehåll. I de flesta bibliografiska databaser har dokumenten indexerats manuellt. Sökmotorer på Internet använder automatisk indexering.

Interaktivt - allt som kan reagera på något sätt. En biofilm är till exempel inte interaktiv, men det är däremot ett dataspel. Dataspelet styr man själv, men man styr inte filmen.

Interface se gränssnitt

Interlibrary loans se fjärrlån

Invisible web se osynliga webben

IR-system - system för lagring och återvinning av information, t.ex. en bibliografisk databas.

ISBN - (International Standard Book Number) - numerisk kod som identifierar monografier, dvs. separat utgivna skrifter - böcker.

ISSN - (International Standard Serial Number) - numerisk kod som identifierar serier, dvs. periodiskt utgivna publikationer.

Konferenspublikation - samling av konferensdeltagares artiklar utgiven i samband med en konferens eller kongress.

Konto - ett användarnamn (eng. username) med tillhörande lösenord (eng. password), vilket ger innehavaren vissa rättigheter på ett datorsystem, till exempel tillgång till lagringsutrymme på ett fast skivminne. Konton används främst i fleranvändarsystem.

Kontrollerad vokabulär - ord som ska användas när man väljer ut ord för att beskriva ett dokuments ämnesinnehåll, exempelvis i en post i en bibliografisk databas. Synonymer leder till vilka ord som ska användas. Kontrollerad vokabulär finns ofta listad alfabetiskt i en tesaurus eller ämnesordslista.

Läroböcker - i allmänhet skrivna för en specifik målgrupp. Läroböcker systematiserar ofta kunskapsläget inom ett ämnesområde och ger en överblick av ämnet. De är ofta en blandning av forskningsbaserad kunskap, populärvetenskap och författarens egna definitioner och åsikter.

MeSH (Medical Subject Headings) - ord som beskriver ett dokuments innehåll. Används i medicinska databaser. Jämför med descriptor.

Monografi - bok eller rapport. Ursprungligen en helst uttömmande, vetenskaplig framställning i bokform av ett avgränsat ämne. I dag används monografi dessutom i betydelsen separat utgiven skrift, till skillnad från periodisk litteratur.

Nationalbibliografi - förteckning över litteratur utgiven i ett visst land.

Närhetsoperatorer - anger hur många ord det får finnas mellan två sökord. Exempel på närhetsoperatorer är ADJ, NEAR, WITH.

Myndighetsinformation - publikation utgiven av stat, kommun eller landsting innehållande fakta som t.ex. förordningar, lagtexter eller konsumentinformation.

Offentligt tryck - dokument som utkommer som ett resultat av den offentliga förvaltningens arbete, t.ex. riksdagens protokoll, statliga utredningar och statistik.

Originalartikel - första gången en vetenskaplig undersökning publiceras i artikelform.

Osynliga webben - det vanligaste sättet att söka information på webben är med hjälp av söktjänster. Därför kan man säga att det som inte indexeras i de stora sökmotorerna är osynligt och hör till den osynliga webben. De flesta sökmotorer indexerar t.ex. inte filformat som PDF, Microsoft Word och PostScript. Det som gömmer sig i databaser och utgörs av dynamiskt genererade sidor, och inte av statiska html-sidor, indexeras inte heller i de flesta fall.

Papers - åtskilliga forskningsresultat presenteras på ett tidigt stadium i form av bidrag till något av de många internationella eller nationella möten och konferenser som hålls världen över. Avisering sker ofta i god tid i form av annonser, program eller inbjudan att inlämna papers.

Patent - dokument som ger uppfinnare i lag reglerad ensamrätt till en uppfinning.

Peer review - ett system där oberoende experter (sakkunniga) granskar forskning för publicering i vetenskapliga tidskrifter eller granskar ansökningar för utdelande av forskningsanslag.

Portal - webbplats där man kan finna flera olika tjänster, t.ex. sökmotor, webbkatalog, gratis e-post, e-handel och chatt.

Post - mängd av data om t.ex. en bok eller tidskrift som behandlas som en enhet i databas. Den träff du får när du sökt upp något i en databas och all information som hör ihop med träffen.

Precision - mängden relevanta poster av det totala antalet i en söknings träffmängd.

Preprint - förhandstryck, exemplar av en tryckt skrift som ska utges vid ett senare tillfälle, vanligtvis en föreläsning eller vetenskaplig rapport som sänds ut i förväg. Även konferenstryck kan publiceras som preprint, som utsändes före eller utdelas i samband med konferensen.

Primärpublikation - originalarbete, exempelvis en bok, artikel eller avhandling.

Proceedings - konferenstryck kan publiceras dels som preprint, som utsändes före eller utdelas i samband med mötet, dels som fullständiga handlingar, “proceedings”.

Rapport - är en självständig publikation, som beskriver resultat av tekniska och vetenskapliga undersökningar. Rapporten identifieras genom sitt unika rapportnummer i en rapportserie.

Recall - hur stor andel av en databas totala antal relevanta poster som återfinns vid en sökning.

Record se post

Referatpublikation - sekundärpublikation som innehåller identifikationselement plus ett kortfattat referat av primärpublikationers innehåll.

Referens - hänvisning till ett dokument. Innehåller uppgifter som gör det möjligt att identifiera det.

Referensdatabas se bibliografisk databas

Referenshanteringssystem - används framför allt av forskare för att på ett enkelt och systematiskt sätt organisera sin samling av bibliografiska referenser.

Referenslista - förteckning över alla källor som studerats och använts under skrivandets gång och som man hänvisar till i den löpande texten.

Retrospektiv sökning - litteratursökning bakåt i tiden.

Review se forskningsöversikt

RSS - Rich Site Summary - ett standardformat för att leverera nyhetsrubriker och sammanfattningar. Istället för att manuellt besöka olika webbsidor, uppdaterar en RSS-tjänst användaren fortlöpande om nyinkommet material.

Samkatalog - bibliotekskatalog som samtidigt beskriver flera biblioteks samlingar. Ett exempel är den svenska samkatalogen för främst högskole- och universitetsbibliotek: LIBRIS.

SDI - selektiv delgivning av information - fortlöpande bevakning av nyproducerad information inom ett visst ämne, t.ex. genom att lagra en sökfråga hos en databas. Liknande betydelse har begreppen current awareness och Alerts.

Sekundärpublikation - publikation som sammanställer och hänvisar till primära publikationer. Exempel är bibliotekskataloger, bibliografiska databaser och översiktsartiklar.

Stoppord - vanliga ord utan innehållslig betydelse som tas bort ur en databas index och vanligen ej går att söka på. Exempel är: och, eller, men, den, det, är.

Subject indexing se ämnesordsindexering

Survey se forskningsöversikt

Sökmotor - en typ av söktjänst på Internet som består av en s.k. sökrobot eller spindel, som söker igenom Internet och indexerar webbsidor, ett index som är ett resultat av denna automatiska indexering, samt ett gränssnitt som kan ta emot sökfrågor och letar i indexet efter relevanta webbsidor.

Sökord - lämpliga ord som utifrån problemformuleringen väljs att börja en sökning med. De kan vid behov tas fram med hjälp av lexikon och ordböcker.

Sökprofil - logiskt ordnade söktermer för sökning i databaser.

Sökspråk - den uppsättning kommandon, funktioner och procedurer som gör det möjligt att söka information i databaser. Oftast har databaserna olika sökspråk.

Sökverktyg - en robot som automatiskt söker igenom webbsidor på Internet, samlar in materialet och sorterar det. Se även sökmotor.

Tertiärpublikation - publikation som hänvisar till sekundärpublikationer.

Tesaurus - en hierarkiskt uppbyggd lista med ämnesord som utgör en kontrollerad vokabulär att använda för ämnesordsindexering av en databas. Hänvisningar från ämnesorden till smalare och bredare termer och ev. närbesläktade termer finns.

Thesaurus se tesaurus

Thesis - se avhandling

TOC - Table of contents - innehållsförteckning till en tidskrift.

Trunkering - möjlighet att söka på bara en del av ett visst ord. Vanligast är högertrunkering. En symbol, oftast *, anger att sökning ska göras på olika ordvarianter. * står för 0 eller flera tecken. Till exempel kan en sökning på sjukhus* ge träff på orden sjukhus, sjukhusentré, sjukhusanläggning och så vidare. Trunkering mitt i ett ord brukar kallas maskering eller enstaka bokstavstrunkering.

Webbkatalog - (även ämneskatalog och eng. web directory, subject directory). En typ av söktjänst på Internet som utgörs av en ämnesvis, hierarkiskt ordnad lista eller katalog över webbsidor. Webbsidorna är manuellt indexerade i en webbkatalog.

Vetenskaplig artikel - se Tidskrifter och dagstidningar

Volym - för böcker: ett band.

Volym - för tidskrifter: en enhet bestående av ett visst antal nummer (häften), utgivna under ett halvår eller ett år.

Årgång - en volym som täcker ett kalenderår.

Årsböcker - innehåller ofta aktuell information och presenterar forskningsfronten inom ett ämnesområde. Det finns även allmänt hållna årsböcker som t.ex. presenterar årets sporthändelser.

Ämnesord - ord som används för att beskriva innehåll i böcker eller artiklar. Orden är antingen fritt valda, okontrollerade, eller valda ur en kontrollerad vokabulär, en så kallad tesaurus.

Ämnesordsindexering - indexering av ett dokument med avseende på ämnesinnehåll. Se även indexering.

Anne-Marie Pettersson, Blekinge Tekniska Högskola/omarbetad

 

Uppdaterad: 2010-09-14

Sidansvarig: Birgitta Hansson