”En bra bedömning kan minska risken för återfall i brott – och hjälpa patienten”

Vad gör en kriminolog inom rättspsykiatrin?

– Jag jobbar på riskbedömningsenheten inom rättspsykiatrin i Region Östergötland, vilket innebär att jag bedömer patienters risk för återfall i våldsbrott. Det kan handla om personer som dömts för allt från misshandel och våldtäkt till pedofili och mord. De som vårdas inom rättspsykiatrin är personer som döms för brott med straffvärde högre än böter, men bedöms lida av en allvarlig psykisk störning och således inte kan få fängelsestraff som påföljd.

Hur går en riskbedömning till?

– Var sjätte månad görs en ny bedömning. Jag samlar in all information jag kan hitta i journaler, domar och förundersökningar och går igenom dem med ett riskbedömningsinstrument för att få en god bakgrundsinformation om patienten, en bild av dennes våldshistorik och vilka relevanta riskfaktorer som förekommer. Sedan intervjuar jag patienten för att till exempel ta reda på vilken självinsikt hon eller han har. Min bedömning används både när förvaltningsrätten ska ta beslut om patientens vård och som underlag för hur man ska jobba med patienten på avdelningen utifrån riskhantering.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Jag tycker att det är så intressant att läsa domar, förundersökningar och rättspsykiatriska undersökningar, men det allra roligaste är nog intervjudelen. Att se hur patienter reagerar på saker jag säger och att försöka få fram information på olika sätt, kanske genom att hitta sidovägar om man inte får ärliga svar. Det kan vara tufft, till exempel när en patient reagerar med ilska. Men jag har jobbat som skötare inom rättspsykiatrin sedan jag var 19, så jag har lärt mig att kunna hantera det. Jobbet innebär ett stort ansvar – min bedömning påverkar både patienten och samhället. I min roll ligger fokus på samhällsskydd, och en bra bedömning ska kunna användas för att jobba med att utveckla riskhanteringsåtgärder och således reducera patientens risk för återfall i våld. Men den kan också vara till nytta för patienten om den kan ge ökad insikt om problematiken och därmed göra det enklare att återanpassas till samhället.

Vilken nytta har du av den utbildning du fick vid Örebro universitet?

– Jag har nytta av det jag lärde mig på Kriminologiprogrammet varje dag! En del handlar om det vetenskapliga skrivandet och vikten av att kunna uttrycka sig så att alla förstår – från skötarna på avdelningen till förvaltningsrätten. Och förmågan att kunna ha olika perspektiv, att byta perspektiv utifrån situation. Jag håller också många presentationer, vilket vi övat mycket på under utbildningen: att våga stå på ronden eller inför hela avdelningen och presentera min riskbedömning inför en vårdplanering, till exempel. För mig var det så givande att komma ut på praktik och kunna använda allt jag lärt mig på riktigt, i praktiken. Min praktik ledde också till att jag fick det jobb jag har idag.

Vad har du för tips till andra som funderar på att läsa Kriminologiprogrammet?

– Jag kan verkligen rekommendera Kriminologiprogrammet, det är jätteroligt. Studietempot är högt, så vill du lära dig något behöver du plugga lite varje dag och inte råplugga sista dagen. Ämnet är brett och smalt på samma gång. Du får med dig både juridik och sociologi, vilket ger en bra bas att stå på – samtidigt som du kan nischa in dig på det du är intresserad av, som jag gjorde med riskbedömning.

Text och foto: Anna Lorentzon