Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att surfa vidare godkänner du det. Läs mer om cookies

Örebro och Italien – skilda världar för experten på IT-säkerhet

Nicola Dragoni uppmanar oss alla att tänka till extra innan vi lägger ut uppgifter om oss själva på internet.

För att kunna fortsätta med den akademiska karriären inom datavetenskap satsade Nicola Dragoni på äventyret och flyttade till Skandinavien. I dag ligger hans forskningsfokus på internetsäkerhet och riskmedvetande, främst den information vi sprider om oss själva i våra uppkopplade prylar.

Nicola Dragonis tre bästa råd för att öka datasäkerheten:

*Ha koll på prylarna i ditt liv som är uppkopplade och som samlar information om dig.

* Ställ frågor om internetsäkerhet när du köper nya saker, inte bara om pris och kvalité.

* Var medveten om och tänk på vad du lägger ut på nätet, oavsett om det är text, bild, video eller ljud.

 

– Jag mötte ett helt nytt sammanhang när jag kom hit till Örebro. Det påverkar verkligen mitt dagliga liv. Jag är van vid stora universitet. Detta är min första erfarenhet av ett mindre. Det har både bra och dåliga sidor, säger Nicola Dragoni.

För tre år sedan kontaktade Örebro universitet honom och sedan dess finns han på plats i Örebro ungefär varannan vecka som en viktig kugge vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS. Han bor i en av de alldeles nya forskarlägenheterna intill Novahuset och menar att det är perfekt att ha så nära till jobbet. För det är jobbet som är hans fokus här i Örebro.

Både plus och minus i Örebro

Hemma är Köpenhamn och han erkänner att han inte riktigt kan hålla isär vad som skiljer danskar och svenskar. Men det är förhållandevis stor skillnad mellan de två universitet han nu är verksam vid.

– Det som är bra med att vara i Örebro är att du kan påverka, du räknas mer när du är i ett mindre sammanhang. Vi är som en familj. Jag träffar och lär känna de personer som finns på avdelningen. Det är mindre tävlingsinriktat, mindre stressande och jag får möjlighet att få inblick i andra personers forskning på ett smidigt sätt.

Men visst finns det också saker som han tycker är mindre bra. Ett är språket. Han saknar att det inte är naturligt att det alltid är engelska som gäller vid informationsmöten och sammanträden.

Nej tack till svenskan

– Mötena börjar på engelska men landar snart i svenska. Då är jag borta. Samtidigt kan jag förstå att det kan bli så på ett universitet, där det ännu så länge är förhållandevis få personer från andra länder.

Han tror att om Örebro universitet vill växa och bli ett ledande internationellt universitet krävs ett rejält kliv på det område.

Det råder ingen tvekan om att det finns mycket att utforska i hans specialområde datavetenskap med fokus på säkerhet. Och utvecklingen går extremt snabbt.

– När jag gjorde mitt post-dokarbete för 15 år fanns det knappt en enda kurs att läsa om internetsäkerhet.

I dag finns kurserna, och området borde enligt Nicola Dragoni i ännu högre utsträckning vara en självklarhet, inte enbart för studenter utan även för privatpersoner och företagsledare.

För inte så många år sedan handlade datasäkerhet om att skydda den fysiska datorn på skrivbordet. Sedan dess har det exploderat av prylar som samlar information om oss – och då tänker Nicola Dragoni inte i första hand på mobiler och läsplattor. Bilen, pulsklockan, hälsomätare och webövervakningskameran är bara några exempel. Pacemakers och insulinpumpar är andra. Samlingsnamnet är sakernas internet, Internet of Things, IoT.

Kan medföra livsfara

– Människor behöver bli mer medvetna om att det alltid finns en risk att informationen som samlas in kan spridas till personer eller organisationer som vill använda den på ett negativt sätt, något som i värsta fall skulle kunna innebära en livsfara.

– Cyberattacker är en realitet, inte någon science fiction. I dag är hackare inte enbart intresserade av våra pengar, utan också av våra identiteter. Det vi lägger ut på nätet är aldrig privat utan kan alltid nå en tredje part. Alla borde fundera över om det man exponerar på internet känns ok att lämna ut, säger Nicola Dragoni.

Under hösten 2016 utsattes internet i olika länder för flera stora cyberattacker. Tusentals enheter ingick och kunde skicka ut en enorm mängd data som ledde till att en stor del av USA:s internetsystem kraschade. Att det kunde ske berodde enligt Nicola Dragoni på att användarna missat att skydda sina prylar genom att inte göra en förhållandevis enkel uppdatering av användarnamn och lösenord.

Utvecklingen går inte att stoppa. Nicola Dragoni är övertygad om att utbildning är nyckeln för att råda bot på de fel och brister som finns inom säkerhet i dagens IoT.

– Det gäller att förbereda barnen och ungdomarna som växer upp för den värld de kommer att möta och lära dem säkerhetsmedvetande. Skolorna borde ha detta som en naturlig del i undervisningen och som föräldrar är det viktigt att tidigt prata med sina barn om vad som kan hända med det man lägger ut.

Läsa mejlen direkt i hjärnan

En grundläggande fråga för honom är hur vi kan designa, bygga och säkerställa att omfattande sammankopplade datorsystem är användbara, effektiva och toleranta mot fel.

– Min roll som forskare, både i Örebro och i Köpenhamn, är att bidra med kunskap så att framtida datorsystem ska bli mer robusta och säkra. Och även skydda den privata integriteten så att inte känsliga uppgifter kan stjälas.

Vad kommer härnäst? Egentligen är Internet of Things redan gammalt. Nu gäller Internet of People, IoP. Nicola Dragoni talar om inopererade programmerbara chips och nanorobotar i hjärnan som gör att man kan läsa sina mejl i hjärnan enbart genom att tänka på dem.

Nicola Dragoni tog klivet från sin säkra hemmiljö för tio år sedan och beskriver flytten till Köpenhamn som ett äventyr: ”det var ödet”. Då var han mer glad över att ha fått ett akademiskt jobb än orolig över flytten.

– Första året var allt nytt och spännande, med väder, kultur, mat. Andra året var mer utmanande, och något av mitt ”krisår”. Jag levde nog från början som en italienare, men i Danmark. Det fungerar för en kortare period, men ska du bo i ett nordiskt land en längre tid måste du anpassa dig till den livsstil som råder om du ska trivas.

– Alla är väldigt vänliga och hjälpsamma här, och artigare än i Italien. Och visst har jag fått vänner här men det är ändå inte på samma sätt som i Italien. Där umgås man med många olika personer och får vänskap på fler nivåer, något jag inte riktigt tycker är fallet här. Där kan det bli rejäla diskussioner, med mer temperament och kraft. Här är det mer städat och en vänlig samtalston.

Förlänger dagarna i Sverige

Måltiderna skiljer sig också. Middag äter italienare aldrig före klockan 19. Då sitter hela familjen tillsammans runt bordet. Här i Skandinavien äter man när man är hungrig.

– Mina italienska vänner skrattar när jag berättar att här kan man äta middag redan 17.

Nicola Dragoni har dock lärt sig att även se fördelar med den skandinaviska rytmen: närmare till jobbet, kortare och mer effektiva arbetsdagar på grund av kortare luncher, vilket innebär mer egen tid på kvällen.

– Jag skäms nästan över att berätta det, men den första månaden i Köpenhamn visste jag inte riktigt vad jag skulle göra de där timmarna mellan 17 och 19.

Vi tar det där med maten också, och då i första hand pizzan. Nicola Dragoni har provat alla pizzerior i Örebro som säger att de är italienska och han erkänner att de kan få honom att känna sig lite som hemma.

Italien numera för semester

– Men inte serverar de riktig italienska pizza. Pizza i Sverige skulle jag inte kalla pizza, säger Nicola Dragoni.

Trots avsaknaden av äkta pizza och det sociala livet i Italien, tycker han det är bra att bo i Skandinavien. Och han förstår att många ser Italien som ett semesterparadis – så har landet blivit även för honom.

– Att bo där är något annat. Det är enbart arbete, med långa arbetsresor och arbetsdagar. När du ätit är dagen slut. Här hinner jag ha en hobby och leva ett liv utanför jobbet.

Text och bild: Cathrine Gustavsson

Nicola Dragoni - en italienare i Örebro

Jobb: Professor i datavetenskap. Halvtid vid Danmarks Tekniske Universitet och sedan 2014 på halvtid vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, vid Örebro universitet. Fokus på internetsäkerhet.
Bor: I Köpenhamn och i forskarlägenhet vid Örebro universitet.
Bakgrund: Uppvuxen utanför Bologna i norra Italien, där han även läste på Università di Bologna.
Intressen: Spela bas i bandet Velvet Stone eller gå på gym.
Pizza: Nicolas favorit ska innehålla rökt mozzarella, de gula cherrytomaterna datterini samt den mycket starka såsen nduja, som härstammar från Kalabrien