This page in English

Forskningsprojekt

Vilken påverkan har katastroftankar på smärta?

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Avslutat

Kontaktperson

Steven J. Linton

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

Syftet med den här experimentella studien var att undersöka olika psykologiska mekanismer som spelar en viktig roll för utveckling eller vidmakthållande av långvarig smärta, samt huruvida validerande kommunikation kan motverka detta. Psykologiska faktorer, såsom katastroftankar och negativa känslor, är starka riskfaktorer för utveckling av kronisk smärta. En ökad förståelse för denna process är avgörande eftersom fler än 1 250 000 svenskar lider av kronisk smärta – med oändligt lidande, ångest och funktionsnedsättning till följd. Trots att katastroftankar och negativa känslor är starkt kopplade till kronisk smärta vet vi mycket lite om de bakomliggande mekanismerna, något som vi därför heller inte har kunnat dra nytta av i praktiken. Praktiserande psykologer ställs inför att försöka hantera patientens katastroftankar och gör det ofta på sätt som istället späder på både katastroftankar och negativa känslor, vilket resulterar i sämre kommunikation och bristande följsamhet till behandlingen. Det är sedan tidigare känt att validering, en särskild typ av empatisk kommunikation, kan påverka rådande känslor, men det är däremot inte känt vilket sambandet är till katastroftankar. Man tror att validering kan vara ett kraftfullt sätt att påverka dessa. I det här projektet studerade vi därför de mekanismer med vilka katastroftankar och validering fungerar i relation till känslor för att kunna utröna hur de påverkar smärta, kommunikation och följsamhet till behandling hos patienten. Studien bidrog till ökad teoretisk förståelse och att ge hälso- och sjukvården ett enkelt men kraftfullt verktyg för att möjliggöra patienters följsamhet till behandling.

Resultaten stärker katastroftankarnas centrala roll vid smärta, och pekar mot vikten av validerande kommunikation för att bemöta patienter med katastroftankar inom vården.

Publikationer

Flink, I.K.L, Boersma, K., & Linton, S.J. (2013). Pain catastrophizing as repetitive negative thinking: A development of the conceptualization. Cognitive Behaviour Therapy, 42(3), 215-223.

Flink, I.K., Boersma, K., & Linton, S.J. (2010). Catastrophizing moderates the effect of exposure in vivo for back pain patients with pain-related fear. European Journal of Pain, 14, 887-892.

Flink, I.K., Boersma, K., & Linton, S.J. (2014). Changes in catastrophizing and depressed mood during and after early cognitive behaviorally oriented interventions for pain. Cognitive Behaviour Therapy, 43 (4), 332-341.

Flink I.K., Boersma K, MacDonald, S, Linton, S.J. (2012). Understanding catastrophizing from a misdirected problem solving perspective. British Journal of Health Psychology, 17(2), 408-419.

Flink, I. K., Engman, L., Thomtén, J., & Linton, S. J. (2017). The role of catastrophizing in vulvovaginal pain: Impact on pain and partner responses over time. Journal of Applied Biobehavioral Research, 22(1).

Flink, I. K., & Linton, S. J. (2016). Pain, sleep and catastrophizing: The conceptualization matters: Comment on Wilt JA et al. “A multilevel path model analysis of the relations between sleep, pain, and pain catastrophizing in chronic pain rehabilitation patients”. Scandinavian Journal of Pain, 10, 119-121.

Finansiärer

  • Vetenskapsrådet (VR)