Ny Forskning: När världen upplevs som mer hotfull än vad den är
Ilska, likt rädsla, har en viktig funktion: den hjälper oss att upptäcka och reagera på hot. Men för vissa människor verkar varningssystemet vara extra känsligt. De kan uppleva hot och provokation även i situationer som för de flesta upplevs som ”neutrala” – och reagera med stark ilska eller aggression. Men varför händer det?
I en ny teoretisk artikel från CHAMP föreslår författarna att en del av svaret kan finnas i hur hjärnan förutsäger, eller predicerar, vad som händer omkring oss. Teorin om prediktiv bearbetning (eng. predictive processing) utgår från att hjärnan inte bara registrerar information från omvärlden. Den försöker hela tiden förutsäga vad vi kommer att uppleva, baserat på tidigare erfarenheter och på inkommande signaler från både kroppen och omgivningen.
Tänk dig att du befinner dig på en mörk gata och hör ett ljud bakom dig. Innan du ens hunnit identifiera ljudet har hjärnan redan börjat försöka avgöra vad det kan vara. Om du tidigare har lärt dig att liknande situationer kan vara farliga kan hjärnan vara extra benägen att predicera hot och fara som den mest rimliga ”hypotesen”.
Detta kan vara klokt. För vår överlevnad har det förmodligen varit bättre att reagera på ett möjligt hot som inte finns än att ”missa” ett verkligt hot. Denna strategi brukar ibland beskrivas som en ”better safe than sorry”-strategi (Van den Bergh et al., 2021). Problemet uppstår om hjärnan börjar använda denna strategi för mycket. Hjärnan riskerar då att ta mindre hänsyn till information som talar emot det förväntade hotet – exempelvis signaler från omgivningen om att situationen faktiskt är trygg – och låter i stället tidigare erfarenheter och minnen väga tyngre. Resultatet kan bli att situationer, som för de flesta upplevs som trygga, istället genuint upplevs som hotfulla och skrämmande.
På samma vis argumenterar författarna att överdriven ilska och aggression kan uppstå. Personer med hög benägenhet till ilska kan ha lärt sig att förvänta (predicera) hot, provokation eller orättvisa från sin omgivning. Skillnaden är att det upplevda hotet inte nödvändigtvis leder till rädsla och undvikande, utan till ilska och konfrontation. Rädsla och ilska kan därmed ses som två olika sätt att reagera på en upplevd hotfull situation – olika sidor av samma mynt.
Du kan läsa artikeln i sin helhet här: