Funktionsnedsättning och samhälle
Om forskningsmiljön
Miljöuppgifter
Kontaktperson
Vetenskapsområden
- Humaniora-Samhällsvetenskap
- Medicin
Forskningsområden
- Funktionshinder
- Funktionsnedsättning
Forskningsmiljön består av en sammanslutning av forskare och doktorander som bedriver forskning inom det tvärvetenskapliga forskningsfältet funktionsnedsättningar och funktionshinder. Forskningsmiljön är nära anknutet till forskarutbildningsämnet ”Funktionsnedsättning och samhälle”. Örebro universitet samarbetar med Linköpings universitet och Jönköping University som tidigare ingick som sammarbetsparterns i dåvarande Institutet för Handikappvetenskap (IHV).
Vår forskningsmiljö vill skapa förutsättningar för en forskning som utnyttjar den potential som ett tvärvetenskapligt förhållningssätt innebär vid analys av komplexa fenomen. Problemställningar rörande funktionsnedsättning och funktionshinder kan inte fullt ut analyseras inom enskilda discipliner eller kunskapsområden utan bör beforskas i en forskningsmiljö som till sin karaktär är tvärvetenskaplig.
Syftet med forskningen är att belysa olika dimensioner av funktionsnedsättning och funktionshinder med ett fokus på ett bio-psyko-socialt perspektiv på funktionsnedsättningar och funktionshinder. Inom forskningsmiljön studeras samspelet mellan varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar och olika hinder och möjligheter som kan motverka respektive underlätta individens fulla deltagande i samhället på lika villkor som andra.
Forskare
- Agneta Anderzen-Carlsson
- Marianne Boström
- Mattias Ehn
- Sarah Granberg
- Johanna Gustafsson
- Susanne Köbler
- Lars-Olov Lundqvist
- Marie Matérne
- Elina Mäki-Torkko
- Claes Möller
- Cecilia Nakeva Von Mentzer
- Parivash Ranjbar
- Åsa Skagerstrand
- Georgios Stamatiou
- Thomas Strandberg
- Moa Wahlqvist
- Camilla Warnicke
- Stephen Widen
- Erik Witte
- Susann Arnell, Doktorand
- Andreea Badache, Doktorand
- Iris Elmazoska, Doktorand
- Jennie Hjaldahl, Doktorand
- Elin Karlsson, Doktorand
- Elin Lundin, Doktorand
- Ingrid Witte, Doktorand
Forskningsprojekt
Pågående projekt
- Ett salutogent perspektiv på hörselnedsättning i arbetslivet - friskfaktorer för en hållbar arbetssituation
- Flermikrofonsystem i skolundervisningen
- Hälsa och familjeklimat i familjer där en förälder har dövblindhet
- Hörselförändringar hos gravida kvinnor efter ryggbedövning som komplicerats med lägesberoende huvudvärk och effekten av blodinjektion.
- Hörselrisktagande bland barn och ungdomar
- ICF- core sets for hearing loss; validation and operationalization of Brief ICF-Core set for hearing loss into a self-assessment instrument
- Kliniska och genetiska studier av Usher syndrom
- Kliniskt genetiska studier kring hörsel och balans vid Alströms syndrom
- Kognition och hörselnedsättning
- Kommunikativ aktivitet och delaktighet hos barn med tal- och språkstörning
- Ljudmiljöbibliotek
- Monitor: ett taktilt hjälpmedel som ökar omgivningsperceptionen hos personer med grav hörselskada, dövhet och dövblindhet genom att omvandla det hörbara omgivningsljudet till kännbara vibrationer som kan kännas via huden.
- Musiklyssningsvanor och bullerskador bland ungdomar 10-15 år. -En longitudinell studie
- Rehabilitering och livskvalitet hos vuxna med grav hörselnedsättning
- Specialiserad vattendansintervention (SVAN) för personer med flerfunktionsnedsättning
- Språk och litteracitet hos tonåringar med cochleaimplantat eller hörapparat: En tioårsuppföljning.
- Supported employment och genus - hur påverkar kön och genus en arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess för män och kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar?
- Undersökning av orsaker till lyssningsproblem hos normalhörande barn
- Webb-baserad meningsrepetition hos skolbarn med hörselskador
- Vuxna med central hörselstörning (CAPD). Studier rörande auditiv signalbearbetning/kognition
Avslutade projekt
- "Hur vet vi att det blir bättre?" Framtagande av mått för indikatorer för arbetslivsinriktad rehabilitering
- Academic Network of European Experts in Disability
- Alströms syndrom. Studier rörande kognition och mentaliseringsförmåga.
- Analys och rapportering av förskolepersonals hörseldata samt upplevelser av ljudmiljö
- Arbete - sysselsättning - funktionshinder
- Aspekter på lärande vid dövblindhet. Möjligheter och begränsningar för personer med Alströms syndrom.
- Att behålla ett arbete: om personer med funktionshinder på arbetsmarknaden
- Attityder till personer med funktionsnedsättning och interventioner för att påverka attityder
- Barn i behov av särskilt stöd
- Barn med synskada och ytterligare funktionsnedsättning i ett delaktighetsperspektiv
- Barn som far illa eller riskerar att fara illa
- Barns psykiska hälsa
- Dövas position på arbetsmarknaden
- Egen kraft! - en utvärdering av Allmänna Arvsfondens särskilda utlysning Egen kraft!
- Gymnasiesärskolan och övergången till arbetsliv
- Handikappdiskriminering
- HUSK-utbildning: utbildningsprogram för unga hörselskadade
- Hörselnedsättning och sömnstörning
- Hörselskadade i arbetslivet: kognitiva förmågor, typ av arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter som förklaring till upplevda problem
- Hörseltekniska hjälpmedel
- Hörteknik och dess användning i skolan
- ICF Core Sets for Hearing Loss
- Inkludering i skolan av elever med rörelsehinder
- Interaktion vid förmedlade samtal via bildtelefoni.net
- Kombinerad svår hörsel-/synnedsättning hos äldre (dual sensory loss). Identifikation, diagnos, prevalens, intervention och rehabilitering
- Livssituationen för personer med neuropsykiatriska problem som drabbats av traumatiska hjärnskador
- Ljudlokalisationsstudie hos personer med grav hörselnedsättning/dövhet och cochleaimplantat.
- Merkostnadsersättning för personer med funktionsnedsättning
- Möjligheter och hinder att nå arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning - en utvärdering av 60 projekt som fått ekonomiskt stöd av Arvsfonden inom området arbete, sysselsättning och funktionsnedsättning 1994-2012.
- Nya vägar till arbetslivet
- Otoskleros i ett livsperspektiv, kliniska och genetiska studier
- Personer med Usher typ II och arbetsliv (projektet har slagits ihop med "Hälsa och ohälsa hos personer med Ushers syndrom"
- Precursors of the IT nation: computer use and control in Swedish society, 1955-1985
- Prevalens av hörselnedsättning och tinnitus hos svenska barn, 7-9 år
- Problem i arbetslivet för personer med grav hörselnedsättning
- Radiologiska innerörefynd hos patienter med progress av hörselnedsättning efter skallskada
- Rehabilitering, sysselsättning och arbete för personer med funktionsnedsättning
- Samverkan kring barn och unga i Skärholmen
- Samverkan kring barns som far illa eller riskerar att fara illa
- Samverkan kring elever med hög otillåten frånvaro
- Samverkan mellan psykiatrin i Stockholm och fyra stadsdelsnämnder i Stockholms stad kring Samordnad Individuell Plan
- Samverkansledning för barn och ungas bästa
- Science-Technology-Society och personer med funktionsnedsättning
- Skolpersonals sociala representationer om inkludering av elever med autism spektrum tillstånd
- Socialsekreterare i skolan
- Studier av barn och ungdomars musikexponering, grad av hörselnedsättning, tinnitus
- Störande ljud i hörapparatbrukares vardagsmiljö
- Supported employment - Hållbart arbete
- Supported Employment och konstruktionen av "invandrarskap" som "handikapp" på den svenska arbetsmarknaden
- Svenskt-Indiskt forskningssamarbete inom arbets- och hörselområdet
- Transportrelaterad välfärd och myndighetsförtroende hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall
- Tvärprofessionellt stöd till föräldrar och barn i samband med konflikt eller separation
- Utsatta barn i skolan
- Utveckling av kognitiv förmåga och läsfärdighet hos döva barn med cochleära implantat
- Utvärdering av samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa - en longitudinell utvärderingsstudie
- Vetenskaplig utvärdering av 10 års arbete av Nationella Expertteamet för diagnosticering av dövblindhet
- Vetenskaplig utvärdering av familjers upplevelse av diagnosticering dövblindhet genomfört av Nationellt Expertteam.
- Återkomst till arbetslivet efter förvärvad hjärnskada
- Övervakningsmedicin och dess betydelse för ekonomisk utveckling
Aktuellt Funktionsnedsättning och samhälle
-
Handikappvetenskap blir funktionsnedsättning och samhälle
Örebro universitet bedriver forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap. Men nu ändras benämningen till funktionsnedsättning och samhälle.
-
Hennes forskning om ryggmärgsbråck blev fotoutställning
Vuxna med ryggmärgsbråck får inte alltid det stöd de behöver i vardagen. Gruppen behöver hjälp med komplexa behov för att förbättra hälsan. Brist på stöd påverkar också förutsättningarna att leva självständigt, konstaterar forskaren Hanna Gabrielsson.
Kalender
Inga kalenderhändelser