Studenter hjälper forskare i jakten på farlig bakterie

Vissa blir allvarligt sjuka medan andra bär på samma bakterie utan att veta om det. Örebroforskare vill ta reda på varför och de behöver hjälp - av studenter.

Meningokocker är en mycket farlig bakteriegrupp och den kan på bara några timmar leda till hjärnhinneinflammation med dödlig utgång. Nu vill forskare vid Örebro universitet ta reda på hur vanlig bakterien är i Sverige och varför vissa blir sjuka medan andra klarar sig.

- I Sverige blir färre sjuka jämfört med andra länder. Det handlar om 70 till 80 personer varje år. Men vi vet inte om det är färre som bär på bakterien i Sverige, säger Olof Säll, infektionsläkare på Universitetssjukhuset i Örebro och doktorand vid Örebro universitet.

Hans Fredlund och Olof Säll

Hans Fredlund och Olof Säll

- I Storbritannien var det tidigare 10 gånger fler som blev sjuka jämfört med Sverige. De har börjat vaccinera mot meningokocker men fortfarande drabbas dubbelt så många som hos oss, säger Hans Fredlund, tidigare smittskyddsläkare i Region Örebro län och en av forskarna bakom studien.

Vanligast att unga vuxna blir sjuka

Är det så att färre bär på bakterien i Sverige eller är det lika många som bär på den men färre bli sjuka? Forskarna tar både bakterieprover och DNA för att undersöka om det finns något som visar på immunitet hos vissa människor.

- Vi har valt att testa studenter eftersom det är vanligast att unga vuxna blir sjuka av bakterien. Dessutom behöver vi en stor grupp för att kunna se olika samband och är glada att så många studenter har testat sig, säger Olof Säll.

Än så länge har över 1 000 studenter gått och testat sig. Evelina Thelén som går första terminen på socionomprogrammet är en av dem.

Student tar prov

Torbjörn Norén, infektionsläkare, tar halsprov på Evelina Thelén.

- De haffade mig i korridoren. Det är kul att kunna hjälpa till, säger hon.

Ytterligare två provtagningar

Forskarna kommer att ta nya prover på studenter vid ytterligare två tillfällen och hoppas på att få ihop 2 000 prov totalt. Provtagningarna är anonyma men om en student lämnar prov vid mer än ett tillfälle kan det paras ihop med det tidigare prov utifrån ett system som bygger på några korta frågor.

Det gör att det är möjligt för forskarna att följa utvecklingen. Om någon nu bär på bakterier som inte hade det tidigare – eller om någon som hade det vid första provtagningen inte längre bär på dem.

Det är en unik studie och naturligt att det är just i Örebro den utförs. Här finns en forskargrupp som forskat på meningokocker sedan 1970-talet och här finns det nationella referenslaboratoriet för bakterien.

Projektet pågår till 2020 och är ett samarbete mellan Örebro universitet och Region Örebro län, finansierat av Nyckelfonden och Region Örebro läns forskningskommitté.

Människor med flagga

Forskarnas syns tydligt i sina gula t-shirtar och idag står de vid Infocenter i Långhuset. Här Hans Fredlund, Alexander Persson, Susanne Jacobsson, Gunnar Hagström och Bianca Stenmark.

Text och foto: Linda Harradine

Det finns 13 olika grupper av meningokocker. Om man bär på bakterien och mår bra behöver man inte någon behandling. Det är främst grupperna A, B, C, Y och W som gör människa sjuka. Det är oftast spädbarn eller unga vuxna som drabbas av hjärnhinneinflammation eller sepsis (blodförgiftning). De blir slöa, får hög feber, mår illa och får svår huvudvärk. De kan få utslag som går att känna igen eftersom de inte försvinner om man trycker på dem – som de flesta andra utslag gör. Det är viktigt att söka vård direkt eftersom sjukdomsförloppet är mycket snabbt.

Läs mer om MCbär-studien och om forskningsmiljön Inflammatory Response and Infection Susceptibility Center, IRISC.