Research Enabling an Active Life (REAL)
Forskningsmiljön REAL bedriver forskning i syfte att 
förebygga ohälsa och möjliggöra aktivitet och delaktighet för personer med sviktande funktion. Inom REAL finns tre forskargrupper samt en rad fristående forskningsprojekt.
Forskargrupper
Miljöuppgifter
REAL är en tvärprofessionell miljö som består av forskare och doktorander vid Örebro universitet och Region Örebro Län som har sitt fokus på rehabilitering och habilitering. Forskningen sker i samverkan med representanter för andra universitet och regioner både inom Sverige, i Europa, Nordamerika och Australien. REAL:s forskning rör personer med varierande funktion i alla åldrar, och syftar till att öka kunskapen om såväl individ- som omgivningsrelaterade faktorer som påverkar möjligheten att vara delaktig i det dagliga livet. Sambandet mellan individ, aktivitet i dagligt liv och omgivning är central i många av REAL’s projekt. Avsikten är att forskningsresultaten ska kunna implementeras såväl i förebyggande som i rehabiliterande verksamhet och på individ-, grupp- och/eller samhällsnivå.
Inom REAL finns tre forskargrupper med specifika fokusområden:
- Behandling vid Dysmeli och Amputation (TUMA)
- Tidshantering och vardagsstruktur vid kognitiv nedsättning (TOVA)
- Äldres hälsa, vård, vardagsliv och aktivitet (ÄLVA)
- Ett antal fristående projekt
Forskare
- Mialinn Arvidsson-Lindvall
- Nina Buer
- Anna Carling
- Anette Forsberg
- Carin Fredriksson
- Mikko Hellgren
- Liselotte Hermansson
- Marie Holmefur
- Gustav Jarl
- Kjerstin Larsson
- Kajsa Lidström-Holmqvist
- Helen Lindner
- Kristina Luhr
- Adrian Meehan
- Ylva Nilsagård
- Emma Nilsing Strid
- Cecilia Pettersson
- Marcus Sagerfors
- Ahmed Amer, Doktorand
- Marie Jönsson, Doktorand
- Paulina Norén, Doktorand
- Simon Ramstrand, Doktorand
- Lis Sjöberg, Doktorand
- Lisa Spang, Doktorand
- Maria Svedjebrant, Doktorand
- Ulrika Westerling, Doktorand
- Cathrine Widehammar, Doktorand
- Rose-Marie Wilnerzon Thörn, Doktorand
- Maria Wingren, Doktorand
Forskningsprojekt
- Aktivitetsförmåga hos äldre återinskrivna personer i samband med vård och efter utskrivning från sjukhus
- Amputation på nedre extremiteten i Sverige
- Användning av datorbaserad ögonstyrning i kommunikation för personer med flerfunktionsnedsättning(FFN) utan tal
- Att vara närstående till person som insjuknat i Guillain-Barrés syndrom
- Att åldras med tillfredsställelse i sitt hem
- Balans och fall vid multipel skleros: intervention, fördjupad kunskap och närstående perspektiv
- Bedömning av förmågan att styra en myoelektrisk protes - Assessment of Capacity for Myoelectric Control (ACMC)
- Bedömning av svårigheter i vardagen - utvärdering av den svenska självskattningsversionen av frågeformuläret WHODAS 2.0 för patienter inom psykiatrin
- Dysmeli - tidiga insatser och senare utfall
- Effekter och upplevelser av mycket tidig mobilisering efter kirurgi
- En kvalitativ studie om äldres, anhörigas och vårdpersonals upplevelser av vården av äldre
- Föräldrars erfarenheter av tidshantering och föräldraskap efter interventionen Ha koll.
- Glasögon med ögonspårning för att mäta kognitiv belastning hos bioniska handprotesanvändare
- Handfunktionens utveckling hos barn och ungdomar med unilateral cerebral pares
- Jämförelse av drop-in mottagning och planerade besök för personer med behov av skoinlägg.
- Kan handledsrörelser minska kompensatoriska rörelser hos armprotesanvändare
- Långtidsuppföljning av Ha koll - en intervention för förbättrad tidshantering
- Mätinstrumentet Six-spot-step-test: validitet och reliabilitet hos för att mäta balans i gående hos personer med stroke
- Nytta och användning av myoelektrisk protes
- Personalens erfarenheter och upplevelser av en säker arbetsmiljö i samband med insatser i ordinärt boende under COVID-19 pandemin
- Personals insatser i att förebygga samt minska smittspridning i kommunala dagverksamheter för äldre personer i ljuset av Covid-19 pandemin
- Plomberad behandlingssko eller gips vid diabetesrelaterade fotsår - en randomiserad kontrollerad studie
- Plomberade behandlingsskor - en kvalitativ analys av användarnas erfarenheter
- Post stroke fatigue - hjärntrötthet efter stroke
- Psykometriska egenskaper hos två bedömningsinstrument för barn med hemiplegisk cerebral pares - Childrens Hand-use Experience Questionnaire och Pediatric Evaluation of Disability Inventory
- Randomiserad kontrollerad utvärdering av "Ha koll" - en gruppintervention fokuserad på tidshantering
- Risk- och skyddsfaktorer för användning av ortopediska skor bland personer med diabetes och fotkomplikationer
- Silikonstrumpa som behandling av hälsprickor hos diabetiker - en randomiserad kontrollerad studie
- Strokeprojektet i Kumla
- Studier av osseointegrerade armproteser
- Tvåkraftssystem inom ortosfältet: teori och tillämpningar
- Utveckling av Assisting Hand Assessment-PAD: ett Rasch-baserat instrument för personer med armprotes (P), ensidig armamputation (A) eller reduktionsmissbildning (D)
- Utvärdering av metod för föräldraskapsstöd - Parenting Young Children - i hemmiljö för föräldrar med kognitiva svårigheter där det finns risk för försummelse
- Validering av självskattningsversionen av IPPA (Individually Prioritized Problem Assessment)
- Vidareutveckling av bedömningsinstrumentet Assisting Hand Assessment (AHA)
- Ögonstyrd dator i vardagsaktiviteter för personer med omfattande funktionsnedsättning
- Översättning och validering av den svenska versionen av World Health Organization - Disability Assessment Schedule (WHODAS) 2.0
Nyheter
-
Seminarium med António Fonseca
I oktober gästar forskaren António Fonseca från Portugal Örebro universitet.
-
Medel till projekt om arbetsmiljö i ordinärt boende
REAL-forskaren Cecilia Pettersson har beviljats medel till i projektet ”Personalens erfarenheter och upplevelser av en säker arbetsmiljö i samband med insatser i ordinärt boende under COVID-19 pandemin”.
-
Medel till internationellt projekt om mobilitet, tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionedsättning
Kalender
Inga kalenderhändelser.