Research Enabling an Active Life (REAL)
Forskningsmiljön REAL bedriver forskning i syfte att förebygga ohälsa och möjliggöra aktivitet och delaktighet för personer med sviktande funktion. Inom REAL finns tre forskargrupper samt en rad fristående forskningsprojekt.
Om forskningsmiljön
Miljöuppgifter
REAL är en tvärprofessionell miljö som består av forskare och doktorander vid Örebro universitet och Region Örebro Län som har sitt fokus på rehabilitering och habilitering. Forskningen sker i samverkan med representanter för andra universitet och regioner både inom Sverige, i Europa, Nordamerika och Australien. REAL:s forskning rör personer med varierande funktion i alla åldrar, och syftar till att öka kunskapen om såväl individ- som omgivningsrelaterade faktorer som påverkar möjligheten att vara delaktig i det dagliga livet. Sambandet mellan individ, aktivitet i dagligt liv och omgivning är central i många av REAL’s projekt. Avsikten är att forskningsresultaten ska kunna implementeras såväl i förebyggande som i rehabiliterande verksamhet och på individ-, grupp- och/eller samhällsnivå.
Inom REAL finns tre forskargrupper med specifika fokusområden:
- Behandling vid Dysmeli och Amputation (TUMA)
- Tidshantering och vardagsstruktur vid kognitiv nedsättning (TOVA)
- Äldres hälsa, vård, vardagsliv och aktivitet (ÄLVA)
- Ett antal fristående projekt
Forskare
Forskare
- Mialinn Arvidsson-Lindvall
- Maria Borgestig
- Nina Buer
- Anna Carling
- Ann-Christin Eliasson
- Anette Forsberg
- Carin Fredriksson
- Mikko Hellgren
- Liselotte Hermansson
- Marie Holmefur
- Gustav Jarl
- Kajsa Lidström-Holmqvist
- Helen Lindner
- Kristina Luhr
- Ylva Nilsagård
- Emma Nilsing Strid
- Cecilia Pettersson
- Anita Tollen
- Ahmed Amer, Doktorand
- Paulina Norén, Doktorand
- Lis Sjöberg, Doktorand
- Lisa Spang, Doktorand
- Cathrine Widehammar, Doktorand
- Rose-Marie Wilnerzon Thörn, Doktorand
Forskargrupper
Forskningsprojekt
Forskningsprojekt
- Aktivitetsförmåga hos äldre återinskrivna personer i samband med vård och efter utskrivning från sjukhus
- Amputation på nedre extremiteten i Sverige
- Användning av datorbaserad ögonstyrning i kommunikation för personer med flerfunktionshinder (FFN) utan tal
- Att vara närstående till person som insjuknat i Guillain-Barrés syndrom
- Balans och fall vid multipel skleros: intervention, fördjupad kunskap och närstående perspektiv
- Bedömning av förmågan att styra en myoelektrisk protes - Assessment of Capacity for Myoelectric Control (ACMC)
- Bedömning av svårigheter i vardagen - utvärdering av den svenska självskattningsversionen av frågeformuläret WHODAS 2.0 för patienter inom psykiatrin
- Bibliometrisk analys av forskning inom hjälpmedelsområdet
- Dysmeli - tidiga insatser och senare utfall
- En kvalitativ studie om äldres, anhörigas och vårdpersonals upplevelser av vården av äldre
- Glasögon med ögonspårning för att mäta kognitiv belastning hos bioniska handprotesanvändare
- Handfunktionens utveckling hos barn och ungdomar med unilateral cerebral pares
- Jämförelse av drop-in mottagning och planerade besök för personer med behov av skoinlägg.
- Kan handledsrörelser minska kompensatoriska rörelser hos armprotesanvändare
- Myoelektrisk protes - användning och nytta av högteknologiska hjälpmedel
- Mätinstrumentet Six-spot-step-test: validitet och reliabilitet hos för att mäta balans i gående hos personer med stroke
- Olika vägar att åldras med tillfredsställelse i sitt hem
- Plomberad behandlingssko eller gips vid diabetesrelaterade fotsår - en randomiserad kontrollerad studie
- Psykometriska egenskaper hos två bedömningsinstrument för barn med hemiplegisk cerebral pares - Childrens Hand-use Experience Questionnaire och Pediatric Evaluation of Disabililty Inventory
- Risk- och skyddsfaktorer för användning av ortopediska skor bland personer med diabetes och fotkomplikationer
- Rollator som hjälpmedel för äldre personer: behovsbedömning och förskrivningsprocess
- Silikonstrumpa som behandling av hälsprickor hos diabetiker - en randomiserad kontrollerad studie
- Studier av osseointegrerade armproteser
- Tvåkraftssystem inom ortosfältet: teori och tillämpningar
- Utveckling av Assisting Hand Assessment-PAD: ett Rasch-baserat instrument för personer med armprotes (P), ensidig armamputation (A) eller reduktionsmissbildning (D)
- Utvärdering av Ha koll! - en intervention för förbättrad tidshantering
- Validering av självskattningsversionen av IPPA (Individually Prioritized Problem Assessment)
- Vidareutveckling av bedömningsinstrumentet Assisting Hand Assessment (AHA)
- Värdet av en eldriven rullstol: fokus på äldre användare, anhöriga och hälsoekonomi
- Ögonstyrd dator i vardagsaktiviteter för personer med omfattande funktionsnedsättning
- Översättning och reliabilitetsprövning av Weekly Calendar Planning Activity (WCPA)
- Översättning och validering av den svenska versionen av World Health Organization - Disability Assessment Schedule (WHODAS) 2.0
Kalender
Inga kalenderhändelser.
Aktuellt REAL
-
Forskning om vårdens arkitektur presenterades vid Forte Talks 26-27 mars 2019
REAL-forskaren Cecilia Pettersson presenterade projektet ”Vad händer när vården flyttar hem” vid Forte Talks i Stockholm.
-
Cecilia Pettersson ny forskare i REAL
-
Helen Lindner på ÖU:s vetenskapspub
Hur ögonspårningsteknik kan användas för att förstå personer som inte enkelt kan uttrycka vad de tänker och känner