This page in English

Forskningsprojekt

Idrott och hälsa - ett ämne för lärande

Om projektet

Om projektet

Idrott och hälsa har funnits i den svenska skolan under hela det moderna skolsystemets historia. Såväl motiv som undervisningsinnehåll har dock varierat. Motiven har varit hälsomässiga, militära och fostransmässiga (fysisk fostran). Innehållet har dominerats av Linggymnastik och idrott, med friluftsliv, dans och lekar som kompletterande inslag. Ämnet har i huvudsak uppfattats som ett "praktiskt" ämne ? som ett av de så kallade praktiskt-estetiska ämnena. Som sådant har det präglats av en tydlig dualism mellan kropp (som ska tränas) och själ (som ska fostras/disciplineras). Poängen med undervisningen har, inte minst på senare tid, i stor utsträckning varit att eleverna ska vara fysiskt aktiva, och i mindre utsträckning att de ska lära sig något i, av, om eller genom fysisk aktivitet.

I samband med införandet av Lpo 94 togs uppdelningen i "teoretiska" och "praktiskt-estetiska" ämnen bort. Skolan blev målstyrd och alla ämnen ska numera bidra till elevernas kunskapsmässiga utveckling. I idrott och hälsa har detta tankesätt visat sig vara svårt att
implementera. I internationella sammanhang har motsvarande diskussion handlat om skolämnets pedagogiska uppdrag.

Syftet med projektet är att undersöka kunskapsbildning, undervisning och lärande i skolämnet idrott och hälsa. Projektets syfte preciseras med följande problemställningar: 1. Vilken kunskap framstår som relevant i ämnet, och hur gestaltas denna kunskap i ämnets praktik? 2. Vilket lärande främjas mot bakgrund av olika typer av undervisning, och hur kan detta lärande beskrivas? Projektet har en teoriutvecklande ansats, vilket innebär att vi i de empiriska studierna dels kommer att beskriva och analysera vilket lärande som främjas i idrott och hälsa, dels sträva efter att bearbeta och utveckla nya begrepp som möjliggör fördjupade analyser av den specifika lärandesituation som undervisningen i ämnet utgör. Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot hur man kan benämna, observera och bedöma kompetens med hänsyftning på kropp och rörelse. I projektet finns en ambition att sätta ett
sociokulturellt synsätt på kroppsligt lärande och kroppslig kompetens i ämnet i omlopp.

Den teoretiska referensramen utgörs således av sociokulturell lärandeteori, med ett särskilt fokus på triaden eleven, läraren och undervisningssituationen. Centralt för denna ansats är elevers delaktighet i undervisningens aktiviteter samt de föreställningar, värderingar, normer och synsätt som dominerar undervisningen. I anslutning till det sociokulturella lärandeperspektivet prövas ett antal begrepp - kroppslig kompetens, rörelsekompetens, fysisk bildning (eng. physical literacy) - som kan utgöra alternativ till den naturvetenskapligt, och därmed dualistiskt, präglade terminologi som idag dominerar i ämnet.

De empiriska studierna bygger i huvudsak på en kvalitativ ansats och kommer att genomföras i grundskolans år 6-9 samt i gymnasieskolan. Studiedesignen bygger på erfarenheter från två tidigare svenska observationsstudier av undervisning i idrott och hälsa där forskare i föreliggande projekt medverkat. Datainsamling kommer att genomföras i två klasser
på var och en av de fyra orter där forskarna i projektet är verksamma, dvs. totalt åtta klasser. Detta möjliggör en geografisk spridning över landet. Urvalet av klasser kommer att göras strategiskt med avseende på stadium, profil (allmän profil, idrottsprofil, hälsoprofil) samt sådana klasser som på andra sätt signalerar skilda synsätt på eller skilda undervisningspraktiker av idrott och hälsa. Strävan i urvalet är att försöka fånga variationen i undervisningspraktiker. Det insamlade materialet kommer att utgöras av a) lokala styrdokument från var och en av de åtta skolor där klasserna finns, b) intervjuer av lärare och elever (ett urval om ca fyra elever i varje klass, inalles 32 elever) samt av observationer (sex videoinspelade lektioner med skilt innehåll i var och en av de åtta klasserna, inalles 48 lektioner). Intervjuerna med lärare och elever kommer att genomföras direkt före och direkt efter de lektioner som videoinspelas. Som en del i kvalitetssäkringen av studien kommer en internationell vetenskaplig referensgrupp att kopplas till arbetet. Denna består av ett antal välrenommerade forskare som visat ett uttryckligt intresse för denna typ av studie.

Forskare

Forskargrupper

Finansiärer

  • Vetenskapsrådet (VR)

Samarbetspartners

  • Claes Annerstedt, Göteborgs universitet
  • Dean Baker, Göteborgs universitet
  • Håkan Larsson, GIH, Stockholm
  • Inger Karlefors, Umeå Universitet
  • Karin Redelius, GIH, Stockholm