Urologiska sjukdomar

Njursten är en av de vanligaste och mest utbredda sjukdomarna i urinvägarna. Stenar i urinblåsan har påverkat mänskligheten sedan antiken, men stenar i övre urinvägarna hade varit ett relativt okänt fenomen fram till slutet av 1800 talet. Incidensen av urolithiasis (njurstenssjukdom) har ökat stadigt sedan dess, både i Sverige och i övriga världen, men främst i utvecklade länder. Detta kan vara förenat med förändringar i livsstilen och förekomsten av andra civilisationssjukdomar. Det finns flera medicinska tillstånd (fetma, metaboliskt syndrom, diabetes, hypertoni, hyperparathyroidism, tarmsjukdomar, kateter etc.) och livsstilsfaktorer som ökar risken och accelererar stenbildning.

Njurstensmärta är en av de starkaste smärtorna som en människa kan uppleva och är fortfarande en mycket vanlig orsak till besök på akutmottagningen. De flesta stenar passerar spontant, men stora stenar kan fastna i urinledaren och orsakar då problem som kräver behandling. I Sverige åtgärdas cirka 75% av de behandlingskrävande stenarna med Extrakorporal stötvåg lithotripsi (ESWL).  Metoden använder chockvågor med hög energi för att bryta upp njurstenen i små bitar.

Vår pågående forskning kring njurstenar handlar främst om komplikationsfrekvensen efter behandling, och att försöka hitta faktorer som kan förutsäga det slutliga behandlingsresultatet av ESWL.

Kontaktperson: Marcin Popiolek

Njurcancer drabbar cirka 1000 personer i Sverige varje år och står därmed för cirka 2% av alla cancerfall i Sverige. Hos de patienter som har små tumörer där man vid operationen fått bort hela tumören är 5-årsöverlevnaden närmare 95% medan patienter som får återfall i sjukdomen har en kraftigt reducerad överlevnadstid.

För att förutspå prognos av sjukdomen vid diagnostillfället används idag olika verktyg så som vilken typ av njurcancer patienter har samt storlek på tumören. Dessa faktorer kan tillsammans ge viss vägledning vad gäller prognos och nytta av behandling. Dock är informationen man får från dagens verktyg inte  tillräcklig och det är därför av stor betydelse för njurcancerpatienter och sjukvården att finna nya och bättre verktyg.

På VO Urologi bedrivs dels forskning för att öka kunskapen om vilka riskfaktorer som finns för att utveckla njurcancer. Studier bedrivs också där man studerar vilken roll kroppens immunförsvar har vid utvecklingen av njurcancer med målet att identifiera nya och bättre prognostiska markörer. Vår förhoppning är att vår forskning kan leda till en mer individanpassad behandling av patienter diagnosticerade med njurcancer.

Kontaktperson: Pernilla Sundqvist

Peniscancer är en ovanlig tumörform med en incidens av 2 per 100 000 män och år. Sjukdomen är vanligare i högre åldrar men cirka en tredjedel av patienterna är under 60 år vid diagnos. Ett flertal predisponerande faktorer finns beskrivna, exempelvis fimosis (förhudsförträngning) samt rökning. En faktor som rönt stort intresse på senare år är humant papillomvirus (HPV). Förekomsten av HPV vid peniscancer är hög och sannolikt är viruset en bidragande orsak till tumörutvecklingen.

Peniscancerforskningen vid VO Urologi har bland annat berört laserkirurgi, sexologiska aspekter samt risken för komplikationer, recidiv och överlevnad beroende på given behandling. I dagsläget bedrivs även molekylärbiologiska studier för att se om förändringar kan ses i kroppens immunförsvar som normal skyddar mot uppkomst av peniscancer. Vi fortsätter även studera vilken roll HPV har vid utvecklandet av mer aggressiv peniscancer.

Då VO Urologi vid Universitetssjukhuset i Örebro är ett av två nationella center för peniscancer skapas unika möjligheter att genomföra populationsbaserade studier och vår förhoppning är att vår framtida forskning kan leda till ett förbättrat omhändertagande av patienter som diagnostiseras med peniscancer

Kontaktperson: Peter Kirrander

Prostatacancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos svenska män och varje år diagnosticeras cirka 11 000 män med sjukdomen, varav cirka en fjärdedel dör till följd av sjukdomen. Trots att prostatacancer är vanlig så är orsaken till sjukdomen till stor del okänd, etablerade riskfaktorer är idag en stigande ålder, en familjehistoria av prostatacancer och etnicitet. På senare tid har det även föreslagits att infektion och kronisk inflammation i prostatakörteln skulle kunna vara riskfaktorer som leder till en tumörutveckling.

Prostatacancerforskning har bedrivits sedan länge på VO Urologi och har genererat publikationer som varit betydelsefulla för dessa patienter. Forskningen har till stor del varit epidemiologisk registerforskning som bland annat studerat kostens betydelse för prostatacancer patienter. Numer bedrivs även molekylärbiologisk forskning där pågående studier bedrivs för att identifiera immunologiska markörer som kan användas för att på ett bättre sätt kunna identifiera den grupp av patienter som gynnas av behandling då överbehandling är ett stort bekymmer när det gäller omhändertagandet av dessa patienter.

På kliniken bedrivs även ett antal olika läkemedelsstudier där målet är att finna nya och bättre läkemedel för patienter diagnostiserade med framför allt metastaserad prostatacancer.

Kontaktperson: Henrik Ugge