Forskare vill förstå varför vissa löper större risk att bli sjuka

Alexander Persson, som ingår i den strategiska satsningen på forskarassistenter, arbetar tillsammans med professor Eva Särndahl i det nya projektet.

Forskare vid Örebro universitet har fått 11 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att tillsammans med fyra företag förklara varför immunförsvaret reagerar olika hos olika personer.

Läs mer om forskningsmiljön Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre, som består av forskare vid Örebro universitet och Örebro universitetssjukhus.

– En av tre personer har i sina vita blodkroppar så kallade inflammasomer som är känsligare för aktivering. Det gör att de riskerar att bli sjuka när andra inte blir det. Vi behöver veta hur inflammasomen fungerar i olika medicinska situationer, med olika stimuli och i olika individer, säger Eva Särndahl, professor i medicin vid Örebro universitet.

Inflammasomen är som en cellulär motor, som hjälper kroppens immunförsvar att känna av olika ämnen som kan vara ett hot och skydda kroppen mot dem. Men om den blir felaktigt reglerad kan den bli en riskfaktor istället, som driver en inflammatorisk process och leda till sjukdom. Kroppens försvarsmekanismer som vanligtvis gör nytta överreagerar och blir skadliga.

– Man kan säga att inflammasomen uppvisar två sidor av samma mynt. I vissa situationer är det bra att ha en mer lättaktiverad inflammasom, i andra är det en nackdel, säger Eva Särndahl.

Svårt att få en klar bild

Trots att detta är ett av de snabbast växande forskningsfälten inom medicinsk forskning idag, är det svårt att få en klar bild av inflammasomens mekanismer och reglering utifrån de data som finns. Det beror dels på att varje forskargrupp fokuserar på ett specifikt stimuli men också på att designen mellan studierna är olika och kan därför inte jämföras. Dessutom är de flesta studier gjorda i musmodeller.

– För att förstå hur våra inflammasomer fungerar, vill vi kunna göra sanna jämförelser av data baserat på människor. Därför har vi valt att utföra vårt projekt efter en organiserad enhetlig design. Data integreras och studeras både på längden och tvären, säger Eva Särndahl.

– Vi vill förstå varför vissa individer löper större risk att bli sjuka efter en operation, vid en infektion eller på grund av förorenad luft.

Projektet har sin grund i forskningsmiljön IRISC och för samman forskare inom bland annat arbets- och miljömedicin, kirurgi, infektionsmedicin och biomedicin. Dessutom ingår fyra företag i samarbetet: Sandvik, Senzime, Techtum och Nanoxis Consulting.

Säker arbetsmiljö

– Vårt projekt kommer att leverera kunskap om den inflammatoriska processen som är av stor betydelse i en rad sammanhang.

Det kan handla om att gränsvärden för säkra nivåer av damm och andra partiklar i luften behöver ändras för att människor inte ska riskera att drabbas av hjärt- och kärlproblem. Eller att tidigt identifiera patienter som riskerar att drabbas av till exempel blodförgiftning.

– Målet är att skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för alla. Eller för att redan innan operationer identifiera människor som riskerar att drabbas av problem efteråt.

När projektet är slut kommer det finnas en kunskapsbank om inflammasomen och en biobank med standardiserat biologiskt material.

– Vi blir en kunskapsnod dit forskare och företag kan vända sig för diskussion och för att få råd och hjälp.

Text och foto: Linda Harradine