Forskare skrev bok för barn med våldsamma fäder

Åsa Källström. Elisabeth Högberg Eriksson och Petra Svanbäck har gjort en barnbok tillsammans.

Nu har barnen som flyttar till kvinnohus fått en egen bok. Åsa Källström, forskare vid Örebro universitet, har tillsamman med två andra gett ut ”Råttan kan inte följa med”, en berättelse som ger hjälp att handskas med svåra erfarenheter och svåra situationer.

– Jag hoppas att boken ska göra skillnad för barnen. Den ger hopp och visar att de inte är ensamma och att det som hänt inte är deras fel, säger professor Åsa Källström, som sedan 90-talet forskat om barns upplevelser av kränkningar, våld och övergrepp.

Idén till boken kom när hon och pedagogen Elisabeth Högberg Eriksson båda var engagerade i Kvinnohuset i Örebro för några år sedan. De har skrivit och Petra Svanbäck har illustrerat.

– Vi saknade en bok som fokuserade på barnens behov och förberedde dem på att flytta till ett skyddat boende. Boken skulle handla om vardagen och inte vara mörk och skrämmande, säger Åsa Källström.

Tanken är att boken ska finnas hos olika myndigheter - polisen, socialtjänsten och akuten - som barn kommer i kontakt med efter våld eller allvarliga konflikter mellan de vuxna i hemmet. Personalen kan läsa för barnen för att ge dem möjlighet att bearbeta sina erfarenheter och förbereda dem för en flytt.

– Utgångspunkten är att mycket kan vara oklart för barnen. En del vet allt om vad som hänt. För en del handlar det om ett enstaka tillfälle och en del har inte sett något våld alls.

Vardagen står i centrum i ”Råttan kan inte följa med”. I boken finns scener från hemmet och från flytten till ett skyddat boende. Och hur tillvaron på Kvinnohuset kan vara, sett med barnens ögon, med en ny vardag där lillebror är ensam på dagarna och storasyster får ta bussen istället för att cykla till skolan.

Bokens pappa, förövaren, visar på både goda och onda sidor.

– Det handlar inte om att sanktionera våldet. Visst finns det galna farsor men det är vanligt att barnen har en bild av en pappa som är både och, ibland hård och ibland glad.  Och många saknar sin pappa.

Nytt sätt att skriva

Råttan i boktiteln är namnet till trots en levande kanin - som inte kan följa med i flytten, en del av just den vardag som boken sätter ord och bild på. För ett barn kan det vara dramatiskt nog att skiljas från sitt gosedjur.

Åsa Källström fick som barnboksförfattare hitta ett sätt att skriva som skiljer sig radikalt från hennes vardagliga forskarspråk, med långa meningar och många inskjutna bisatser; ”som jag försöker arbeta bort”. Det är mycket mer komplicerat att skriva för barn än man kan tro, konstaterar hon.

Hennes egen forskning är förutsättningen för ”Råttan kan inte följa med”:

– Jag vet att barn reagerar väldigt olika. Även om deras erfarenheter kan vara likartade så hanterar olika barn det som hänt på olika sätt. Den insikten är grundläggande i boken. Att skriva den här boken har varit ett sätt att ge tillbaka till alla barn som jag mött, även om barnen som kan läsa den nu är nya.

”Råttan kan inte följa med” är utgiven på Idus förlag och ska lanseras på Bokmässan i Göteborg i september där Åsa Källström kommer att vara på plats. Hon hoppas också att boken så småningom ska översättas till andra språk för att kunna användas av andra än svenskspråkiga barn.

Text och foto: Maria Elisson