Forskare och lärare utvecklar matematiken i Örebroskola

Per Nilsson, Örebro universitet och Max Jakobsson, Örebro kommun.

Per Nilsson, Örebro universitet och Max Jakobsson, Örebro kommun.

Forskare från Örebro universitet ska aktivt ta del i att utveckla undervisningen i matematik på en Örebroskola, i en omfattning som är helt ny. Per Nilsson, professor i matematikdidaktik, leder projektet som bygger på kollegialt lärande med sikte på hållbarhet – och att resultat ska kunna användas även i andra ämnen.

– Det kan bli en ”Örebromodell” där utvecklingen av undervisningen baseras på forskning och där hela skolan är inblandad, säger Per Nilsson.

Örebro kommun finansierar det tvååriga pilotprojektet med 3,9 miljoner kronor. Den omedelbara orsaken till beslutet om extrapengar är att kommunen hamnar långt ner i den rankning över skolkommuner som görs av SKL, Sveriges kommuner och landsting.  Rankningen mäter i huvudsak hur många elever i nionde klass som uppfyller kunskapskraven för att komma in på de nationella programmen i gymnasieskolan. Det politiska målet i Örebro kommun är att klättra till en plats bland de 25 kommunerna i topp till år 2025.

Start till hösten på Almby skola

Almby skola, med klasser från förskolan upp till nionde klass, är utvald för pilotprojektet, med planerad start i höst.

– Våra forskare ska utgå från praktiken i skolan och metoden bygger på kollegialt lärande, att lärarna samarbetar. Hela skolan ska vara involverad, från skolledarna och organisationen på toppen och in i klassrummen, säger Per Nilsson, som även vill att föräldrarna ska vara med i processen.

Det som utmärker projektet är långsiktighet och hållbarhet. Från Örebro universitet ska 6-7 forskare i matematik och pedagogik vara närvarande i skolvardagen, om inte varje dag, så varje vecka.

Eleverna ska vara aktiva

Kopplingen mellan forskningen vid Örebro universitet och undervisning i matematik är inte ny. Malin Hagström och Frida Wetterstrand från universitetet har hållit i forskningscirklar med lärare.

– Det har varit uppskattat av lärarna att få reflektera över och diskutera didaktiska frågor utifrån den egna erfarenheten, säger Per Nilsson.

Det nationella ”matematiklyftet” är också en inspiration, en fortbildning där lärarnas utbyte med varandra för att förbättra undervisningen är en grund.

– I vårt nya projekt ska eleverna vara aktiva. Kommunikation och språk är väldigt viktigt för undervisning, och matematiken är inte något undantag, säger Per Nilsson, som lyfter fram ledorden nyfikenhet, resonemang och kreativitet.

Alla elever godkända är målet

För Örebro kommun är projektet en väg att på sikt utjämna olika förutsättningar på skolorna, för en ökad likvärdighet och ett ”empowerment” för hela skolorganisationen.

– Det yttersta målet är att alla elever ska bli godkända. Vi behöver samarbetet med forskarna. Och långsiktighet, säger Max Jakobsson på Örebro kommun.

– Jag ser också fram emot att vi ska kunna sprida forskningsresultat som grundar sig i praktiken. Även om projektet handlar om matematikundervisningen är målet att ”Örebromodellen” ska kunna användas som modell för skolutveckling i sin helhet, för att utveckla kollegialt lärande ochen  kreativ elevaktiv undervisning, säger Per Nilsson.

Text och foto: Maria Elisson