Forskare ska mäta dolda kemikalier i Vättern

Ingrid Ericson Jogsten

Ingrid Ericson Jogsten ska analysera vattenprover för att kartägga hittills dolda kemikalier.

Är vattnet i Vättern säkert att dricka och är fisken säker att äta? Den frågan ska få sitt svar i ett forskningsprojekt vid Örebro universitet som fått tre miljoner kronor av Formas. Ingrid Ericson Jogsten leder arbetet med att hitta enkla metoder för att för första gången mäta en viss typ av kemikalier.

– Med den nya metoden kan vi säkerställa att ytvatten och grundvatten som används som dricksvattentäkter inte innehåller kemikalier, säger Ingrid Ericson Jogsten som fått forskningsmedel till ”framtidens forskningsledare” som delas ut av forskningsrådet Formas.

Under senare år har det har visat sig att 3,4 miljoner svenskar har högfluorerade kemikalier i sitt dricksvatten. I vissa fall är halterna så höga att vattnet inte är säkert att dricka utan måste hämtas från andra källor. Utöver de ämnen som har mätts, finns en rad andra ämnen som är svårare att upptäcka i miljön.

Mäta det som är dolt

Forskarna vid Örebro universitet ska utveckla metoder för att mäta en hittills dold typ av högfluorerade ämnen.

– I många fall är det släckskum, som använts vid brandövningar som är källan till föroreningar. Men det är bara en del av dagens enorma kemikalieanvändning med mer än 35 miljoner kemikalier i kommersiellt bruk, ämnen som används i mat, kosmetika, rengöringsprodukter, elektronisk apparater, skidvallor, kläder och möbler, säger Ingrid Ericson Jogsten.

Högfluorerade ämnen, så kallade perfluorerade alkylsyror (PFAS), har använts sedan 1950-talet och har unika egenskaper som gör dem så  populära. De är motståndskraftiga mot såväl, smuts, vatten som olja.  Samma egenskaper gör att ämnena är svårnedbrytbara i miljön.

Kol i korta kedjor

I miljön finns framförallt perfluoroktan sulfonat (PFOS), som består av en åtta kol lång kedja med fluor bundet till sig. Även perfluoroalkyl sulfonater med kedjor av fyra och sex kol har uppmätts. Men nyligen har ännu kortare föreningar, C2 och C3 perfluoroalkyl sulfonater, uppmätts i brandsläckningsskum och i grundvatten.

– Vi ska undersöka förekomsten av dessa kortkedjiga ämnen i den svenska miljön. Vi ska mäta i dricksvatten, ytvatten, grundvatten, sediment och fisk. Speciellt fisk och dricksvatten är viktiga för människors exponering för miljögifter och vi ska göra mätningarna i Vättern, säger Ingrid Ericson Jogsten.

Det finns två anledningar till att de kortkedjiga ämnena inte mätts tidigare, varken i Sverige eller i andra länder. En orsak är problem med analysen, men också uppfattningen att kortkedjiga ämnen bryts ner och inte utgör något hot.Den nya metoden gör det nu möjligt att mäta spridningen av dessa ultrakorta ämnen i den svenska miljön för första gången.

– Det är nödvändigt för att vi i framtiden ska kunna undvika att människor dricker vatten med kemikalier utan att veta om det. Men utvecklingen av denna metodik är dessutom en viktig del för att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö, säger Ingrid Ericson Jogsten.