Forskare undersöker TBE-virus i mjölk

Forskare vid Örebro universitet har fått tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas för att kartlägga förekomsten av TBE i mjölk och undersöka viruset på molekylär nivå för att ta reda på vad som gör att vissa varianter av viruset blir aggressivare.

– Vanligtvis får vi TBE från fästingbett men människor har även smittats efter att ha druckit eller ätit opastöriserade mjölkprodukter från infekterade djur. Det har hänt i till exempel Österrike men i Sverige är risken oerhört liten, säger Magnus Johansson, forskare i medicin vid Örebro universitet.

Men han vill förbättra metoderna för att studera TBE i mjölk, eftersom både viruset och produktionen av opastöriserade mjölkprodukter ökar i Sverige.

– Vi ska leta efter TBE-antikroppar i mjölk på olika platser i Sverige. Vi har nyligen visat att olika varianter av det europeiska TBE-viruset förekommer i Sverige och Norge och vi vill även karaktärisera de olika typerna för att förstå hur farliga de är, säger Magnus Johansson.

Nya vacciner

Forskarna ska studera virusets struktur och uppbyggnad för att kunna identifiera virulensmekanismer, det vill säga vad som gör det mer aggressivt och farligare för den som blivit smittad.

– För att kunna ta fram bättre behandling och nya vacciner måste vi förstå virusets mekanismer, berättar Magnus Johansson.

Spridningen av såväl TBE som fästingar hänger ihop med förändringar i klimat och miljö. För att viruset ska kunna etablera sig i ett nytt område med hjälp av fästingen måste larver och nymfer vara aktiva samtidigt. Larven utvecklas till nymf innan den slutligen blir en vuxen fästing.

– Larven är aktiv när det är tio grader varmt och nymfen redan vid sju grader. En varm vår förs smittan vidare från infekterade nymfer till larver när de biter på samma värddjur i små fästingkluster.

Temperaturens roll

– Vi kommer arbeta tillsammans med Anna Överby vid Umeå universitet och hon kommer titta på vilken roll temperaturen spelar för att TBE ska föröka sig i fästingen och för virusets förmåga att flytta från fästing till möss.

Släktet flavivirus är ett globalt hälsoproblem, som sprids till människor av myggor och fästingar. Släktet innehåller flera olika virusarter som Dengue-, TBE- och Zika-virus. Trots att dessa arter är närbesläktade orsakar de olika sjukdomar som blödarfeber, hjärninflammation och missbildning av hjärnan, så kallad mikrocefali.

Text: Linda Harradine