Insekter i vatten för över höga halter PFAS-kemikalier till landlevande insekter

Kvarntorpshögen med vatten i förgrunden

Kvarntorp utanför Kumla är starkt påverkat av industrier . I de vattenfyllda dagbrotten finns höga halter av PFAS, högfluorerade kemikalier.

Höga halter av PFAS-kemikalier i sjöar och dammar följer med vattenlevande insekter när de blir föda till insekter på land.
– Resultatet visar att föroreningarna i vatten inte stannar där utan också påverkar djurlivet på land, säger Alina Koch, forskare vid Örebro universitet.

PFAS eller högfluorerade ämnen är samlingsnamn för nära 5 000 identifierade kemikalier, samtliga konstgjorda. Alla är svåra att bryta ner och vissa kan ha skadliga effekter på människa och miljö.

PFAS kan användas inom många områden: i kläder – för att skydda mot fett, smuts och vatten, i brandskum, i rengöringsmedel, i byggnadsmaterial och i smarta telefoner.

I Sverige är den största källan till utsläpp brandskum. Andra källor är reningsverk, avfallsförbränning och läckage från deponier.

För ett fåtal PFAS finns belägg för att de är skadliga för hälsan genom att störa fortplantningen och vara cancerframkallande. Men det finns skäl att betrakta alla PFAS som skadliga enligt Kemikalieinspektionen.

Källa: www.kemi.se

Alina Koch har i sin doktorsavhandling i miljövetenskap vid Örebro universitet studerat hur högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, förs över från insekter i sötvatten till landlevande insekter Det finns hittills lite forskning om detta förlopp – att PFAS kan föras vidare i näringskedjan när ett djur blir mat åt ett annat djur.

PFAS är samlingsnamn för tusentals konstgjorda kemikalier som finns i vardagsprodukter, bland annat i kläder och smink. PFAS bryts inte ner och vissa av dem misstänks vara cancerframkallande. Eftersom användningen av PFAS är så vanlig finns dessa kemikalier i miljön över hela världen.

Alina Koch utanför Bilbergska

Alina Koch visar i sin avhandling hur PFAS-föroreningar förs över från vatten till land när vattenlevande insekter blir föda åt insekter på land.

Alina Koch har undersökt hur PFAS förs över från vattenlevande insekter när det blir byten för landlevande insekter. Det kan vara myggan som blir mat till en spindel. Andra som äter insekter från vatten, till exempel sländor, är fåglar, groddjur och fladdermöss.

Hon har främst studerat två platser i Sverige: Kvarntorp utanför Kumla och flygplatsen i Ronneby. I Kvarntorp är den omgivande naturen sedan 1940-talet påverkad av olika industrier som läckt och läcker kemikalier, bland annat till de vattenfyllda dagbrotten. I Ronneby har försvaret under lång tid övat brandsläckning med PFAS-skum, vilket medfört att stora mängder högfluorerade ämnen släppts ut.

– Koncentrationen av PFAS i Ronneby överstiger de svenska gränsvärden för dricksvatten med 30 gånger. I Söderhavet i Kvarntorp handlar det om mellan tre och tio gånger. Mängden PFAS i insekter från Kvarntorp motsvarar det som är vanligt i världen vid punktutsläpp, medan koncentrationen i Ronneby alltså var mycket högre, säger Alina Koch.

Mer kunskap om den "eviga kemikalien"

Studien visar på mycket höga värden av PFAS hos vattenlevande insekter som 2017 samlades in tre meter från vattnet i Kvarntorp. Totalt handlar det om upp till över 100 milligram. Vanligtvis mäts värden på PFAS-föroreningar nanogram, där ett milligram är lika med en miljon nanogram.

Alina Koch ser sin avhandling som en del av kunskapen om hur PFAS påverkar miljön, djur och människor:

– PFAS finns överallt över hela världen och kallas de ”eviga kemikalierna” eftersom de inte bryts ner. En fortsättning på min studie är att undersöka resten av näringskedjan. Vad händer efter insekterna – hos ormar, ödlor, groddjur, fåglar, fladdermöss och däggdjur? Det kan vara så att PFAS ackumuleras i näringskedjan och därmed påverka människor.

Alina Koch ser också möjligheter att hennes resultat kan ge underlag för att minska effekterna av lokala PFAS-utsläpp.

Text: Maria Elisson
Foto: Maria Elisson och Wikicommons