Klimatförändring eller exceptionellt väder – begreppen leder till olika orsaker och lösningar

I diskussioner om miljö och klimat används många olika begrepp – grön konsumtion, hållbar utveckling och biologisk mångfald för att nämna några – och det är hur vi använder dessa som Örebroprofessorn Magnus Boström vill få oss att fundera över i den nya boken Environment and Society.

Läs mer om boken Environment and Society som Magnus Boström har redigerat tillsammans med Debra Davidson vid University of Alberta, Kanada. Magnus Boström har samförfattat inledande och avslutande kapitel. Dessutom har han tillsammans med sociologiprofessorn och Örebrokollegan Rolf Lidskog skrivit två kapitel i boken, ett om begreppet antropocen och ett om miljöexpertis.

Finns som e-bok på Universitetsbiblioteket.

 Denna sommar har vi haft värmeböljor, skogsbränder och torka runt om i världen. Många av oss ser det som ett uttryck för en pågående klimatförändring medan andra hävdar att det handlar om exceptionellt väder som inte kan kopplas till ett förändrat klimat. 

  Båda dessa ståndpunkter visar att vi kan tolka fenomen olika och att våra begrepp är viktiga för hur vi förstår vår värld och vår miljö, säger Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet.

Begreppen vi använder påverkar vilka miljöproblem vi ser och vad vi uppfattar som orsaker och lösningar. De bestämmer vad som lyfts fram och vad som blir undangömt. Magnus Boström använder det populära begreppet ”grön konsumtion” som exempel.

 Det sätter individen och det individuella ansvaret i fokus. ”Tio enkla tips att leva ett klimatsmartare liv” kan det heta. 

Vanor gör det svårt att förändras

Men begreppet tar inte hänsyn till det sociologer kallar sociala praktiker, som kan stå i vägen för förändring – trots de bästa intentioner och fyndigaste tipsen. Våra vanor, relationer och samhället vi lever i kan göra det svårt att förändras. 

Men begreppet grön konsumtion återspeglar inte helheten utan ofta en allt för smal och naiv syn på individens förutsättningar och en alltför optimistisk och förenklad syn på samhällsförändring, säger Magnus Boström.

Samtidigt menar han inte att vi ska förkasta begreppen. Vi behöver snarare komplettera många av de begrepp som kommer från naturvetenskapen med samhällsvetenskapliga begrepp som sociala praktiker och miljörättvisa. 

Miljöproblem kopplat till makt

 Miljörättvisa riktar sökarljuset mot frågor som handlar om miljöproblem kopplat till makt, pengar, ojämlikhet och konflikt och komplettera naturvetenskapliga begrepp som antropocen eller resiliens.

 Begrepp behövs både för att se och förstå hur världen hänger ihop, men också för att kunna förändra den. Vi behöver begrepp för att se de annars osynliga globala och strukturella sammanhangen och som motstånd mot klimatskeptiker och konspirationsteorier.

Text och foto: Linda Harradine