Metallimplantat i kroppen påverkar bildkvalitén vid skiktröntgen

Karin Andersson

Det är viktigt att bildkvalitén vid skiktröntgen håller hög kvalitet. Bland annat vid strålbehandling av cancer. Därför pågår ett ständigt arbete med att förfina tekniken och ytterligare förbättra bildkvalitén inom skiktröntgen. Det är extra viktigt för de patienter som har metallimplantat i kroppen. Då kan bildkvalitén kraftigt försämras. Nu visar forskning att det finns bra metoder som kan korrigera för sådana bildkvalitetsförsämringar.

Fakta

Röntgenstrålning. En typ av joniserande strålning som används för bilddiagnostik. Så kallad slätröntgen är den vanligaste typen av röntgenundersökning och ger tvådimensionella bilder av kroppen.

Skiktröntgen (datortomografi, DT och CT). Avbildning med röntgenstrålning från många olika vinklar för att möjliggöra tredimensionella avbildningar av patienten, vilket ger hög bildkvalitet. Används för att undersöka många olika sjukdomstillstånd och även som underlag vid planering av strålbehandling.

Strålbehandling. Användning av joniserande strålning av mycket hög energi för behandling av framför allt cancersjukdomar. Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner.

Protonstrålbehandling. Behandling med protoner, ett strålslag som växelverkar med materia på ett annat sätt än traditionell strålning. Protoner ger andra möjligheter att undvika att bestråla frisk vävnad, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Individuella bedömningar görs för att bestämma ifall protonstrålbehandling är att föredra. Protonbehandling är särskilt lämpligt för barn.

Skandionkliniken. Nordens första klinik för protonbehandling som öppnades år 2015. Anläggningen ägs gemensamt av de sju landsting/regioner i Sverige med universitetssjukhus. Förberedelse och planering av behandlingen sker på universitetsklinikerna. 

– Min avhandling handlar om att undersöka hur man kan förbättra bildkvaliteten vid datortomografi (skiktröntgen) då patienten har metallobjekt i kroppen. Närvaro av metall kan leda till att bildkvaliteten kraftigt försämras så att anatomin i området inte går att urskilja. Det kan leda till svårigheter att ställa diagnos utifrån bilderna, säger Karin Andersson, sjukhusfysiker vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Metallobjekt kan vara tandlagningar, skruvar eller höftproteser i kroppen. I dag är det vanligt att patienter har det. Vid strålbehandling av cancer är det mycket viktigt att skiktröntgenbilderna håller hög kvalitet. Om bildkvaliteten försämras på grund av metall i patienten kan det leda till att det blir svårare att utifrån bilderna bestämma exakt vilket område som ska behandlas.

– Vid planering av strålbehandling kan den försämrade bildkvaliteten också leda till fel vid beräkning av den stråldos patienten ska få, eftersom bilderna används som underlag för beräkningarna, säger Karin Andersson.

Nya tekniker

På senare år har det lanserats flertalet nya tekniker från leverantörer av skiktröntgenapparater för att reducera felen som uppstår på grund av att metall finns i det scannade området. I sin avhandling visar Karin Andersson att många av dessa kommersiella tekniker som lanserats avsevärt förbättrar bildkvaliteten inom diagnostik, medan vissa andra metoder inte förbättrar bilderna i någon stor utsträckning.

– Vi har även i vissa fall sett att korrektionsmetoderna försämrar bildkvaliteten i vissa situationer, vilket är viktigt att vara uppmärksam på så att man inte introducerar fel i bilderna som inte fanns där innan. Det är viktigt att radiologerna som granskar bilderna känner till de olika avvikelser som kan förekomma.

I avhandlingen påvisas det att vid användning av korrektionsmetoder för bildunderlag som används vid strålbehandling, kan metoderna leda till förbättrad noggrannhet vid strålbehandling med protoner. De växelverkar med vävnad på ett helt annat sätt än traditionell strålning. Användning av korrektionstekniker för att förbättra bildkvaliteten betyder att man kan ge en mer precis och pålitlig strålbehandling för patienter med metallimplantat.

Nationell resurs

Traditionellt ges strålbehandling med fotoner eller elektroner. Det gör man på Universitetssjukhuset Örebro och övriga kliniker i Sverige. Sedan år 2015 finns det möjlighet att skicka patienter till Skandionkliniken, en nationell resurs lokaliserad i Uppsala. Det är den enda klinik i Sverige som kan ge behandling med protoner. Skiktröntgenavbildningen av patienten och planeringen inför protonstrålbehandlingen görs på universitetsklinikerna.

– Med protoner kan stråldosen koncentreras mer till själva tumören, vilket kan leda till mindre risk för biverkningar för patienten. Protonernas egenskaper kräver att skiktröntgenbilderna som man planerar behandlingen utifrån är av hög kvalitet. Planering av protonstrålbehandling är mer känsligt för felaktigheter i bilderna på grund av metallobjekt i kroppen, i jämförelse med fotoner, säger Karin Andersson.

Text och foto: Elin Abelson