Minska glappet mellan kunskap om klimatförändringen och hur vi lever

För många är klimatförändringen ett abstrakt hot som känns avlägset – det händer inte nu och påverkar inte mitt liv eller människor runt mig. Moritz Gubler forskar om klimatförändring och utbildning – och om hur glappet mellan kunskap och beteende kan minska.

Den så kallade psykologiska distansen när det gäller klimatförändringen:

1)    Geografi: Klimatförändringen sker någon annanstans.

2)    Tid: Det händer inte nu.

3)    Den sociala dimensionen: Det gäller inte människor som är som mig eller som jag känner.

4)    Osäkerhet: Vad kommer hända? Och kommer det överhuvudet taget att bli så? Är det ett verkligt hot?

Moritz Gubler.

Moritz Gubler

– Ett exempel är unga mellan 18 och 24 år i Schweiz – de har mycket kunskap om klimatförändringen men är samtidigt den grupp som flyger mest i landet. Trots att minskat flygande är det mest effektiva sätt att minska sitt avtryck, säger Moritz Gubler.

Lyssna på Moritz Gubler i podden PsychÖ som produceras av psykologiforskare vid Örebro universitet.

Han har tillbringade två månader vid Örebro universitet för att arbeta med psykologiforskaren Maria Ojala.

– Hon är en av få forskare i Europa som jobbar med unga och klimatförändringar. Jag läste om hennes arbete och fick tillfälle att komma hit som en del av min doktorandtid – en perfekt möjlighet, berättar Moritz Gubler.

Ett avlägset hot

Han är själv inte psykolog utan har en kandidatexamen i geografi och har arbetat som meteorolog. Dessutom har han en masterutbildning i klimatvetenskap vid universitetet i Bern, där han också gör sin doktorandutbildning.

Han undersöker vad han kallar den psykologiska distansen, som gör att klimatförändringen känns som ett avlägset hot och som i förlängningen kan leda till att vi inte förändrar vårt beteende.

– Det finns fyra anledningar till detta: geografi, tid, en social dimension och osäkerhet, säger Moritz Gubler.  

Isbjörnar som drunknar

Bilder på isbjörnar som drunknar eller öar som riskerar sjunka i havet ger en känsla av att det bara händer någon annanstans. Stora förändringar som förväntas ske på närmare håll ligger i framtiden. Klimatförändringen är alltså inte här och nu för de flesta människor.

– Vi har sett i våra studier att ungefär 75 procent av ungdomarna som medverkar känner att klimatförändringar är något som sker någon annanstans, säger Moritz Gubler.  

– Dessutom vet inte människor och kan inte tänka sig vad det betyder för dem om det blir en eller två grader varmare. Det finns ingen som säkert kan säga att det blir exakt så här – det finns mycket som är osäkert.

Men forskningen visar att det finns skillnader mellan den yngre och äldre generationen. Betydligt färre unga är klimatskeptiker.

– Mina studier visar att över 80 procent av unga ser klimatförändringen som något som definitivt händer och att det händer nu och bara strax över fem procent är osäkra på om det är sant. Dagens ungdomar är första generationen som växer upp med klimatförändringen, säger Moritz Gubler.

Föra klimatförändringen närmare

En del av hans avhandling handlar om vilka utbildningsstrategier som kan förändra förhållningssätt och beteenden. Skolklasser ska få jobba med olika projekt – ett handlar om klimatförändring i hemstaden Bern och ett om en stad i Singapore.

– Vi vill se om den psykologiska distansen, attityder och beteenden förändras när utbildningen handlar om den egna staden. Vi vill helt enkelt föra klimatförändringen närmare ungdomarna.

Närheten kan spela en stor roll för att öka motivationen. Forskning har visat detta när det gäller vuxna men det har inte studerats när det gäller unga. Moritz Gublers har gjort en studie med cirka 580 ungdomar som visar att ungdomar medverkar i högre utsträckning om de har en mindre psykologisk distans.

– Alltså om det känns som om klimatförändringen definitivt händer och att den sker här och nu och drabbar mig, säger Moritz Gubler, som vill utöka studien till fler europeiska länder för att se vilka skillnader och likheter som finns. 

Text: Linda Harradine
Foto: Privat