Ny metod höjde kvaliteten för mödrar och nyfödda

Farzana Islam

Farzana Islam

Farzana Islam konstruerade ett system för att mäta och sedan höja kvaliteten i vården av mödrar och nyfödda. Sedan testade hon metoden på 14 sjukhus i Bangladesh. Resultatet blev en kraftig förbättring av vårdkvaliteten, konstaterar hon i sin i avhandling i medicinsk vetenskap vid Örebro universitet.

– Det unika med modellen är att den är anpassad efter förhållanden i Bangladesh och att all förändring skedde inom givna resurser, säger Farzana Islam.

Farzana Islam arbetade som barnläkare på universitetssjukhuset i Dhaka fram till 2011. Under den tiden blev hon uppmärksam på problem med kvalitet inom vården av mödrar och nyfödda, missförhållanden som borde kunna förebyggas. Hon bytte till att undervisa i folkhälsoarbete och hade målet att hitta ett system för att kunna mäta kvaliteten, vilket inte gjordes. Vårdkvaliteten är avgörande för att kunna minska dödligheten för både mödrar och nyfödda.

Kartläggning av kvaliteten

Första steget i arbetet var att kartlägga kvaliteten på de utvalda statliga sjukhusen och identifiera de områden som var relevanta att förbättra. Och det fanns en rad problem, som brist på personal, dålig logistik, dålig hygien, dålig sophantering, bristfällig dokumentation och sliten utrustning.  Vårdpersonalen -  läkare, sjuksköterskor och biträden - uttryckte också missnöje med det arbete de utförde.

– I en säng på BB kunde det ligga tre nyfödda.  Personalen hann inte med att föra journaler eftersom de var överhopade med arbete, berättar Farzana Islam

Patientnöjdhet är generellt viktigt för att mäta kvalitet i vården. Samtidigt som personalen uttryckte missnöje, så var patienterna nöjda.  Och det både före och efter det att kvalitetsarbetet genomförts.

– Till de statliga sjukhuset kommer patienter som har små inkomster och låg utbildning. För dem är det stort att få tre mål mat om dagen, vatten och tillgång till toaletter, även om de är smutsiga. De är heller inte medvetna om sin lagliga rätt till vård och mediciner, berättar Farzana Islam.

Bra och dåligt med väntetid

Det finns också en faktisk omständighet till grund för att patienterna var nöjda – väldigt kort väntetid, mellan fem och tio minuter.

– Men det är också ett kvalitetsproblem eftersom undersökningarna inte blir riktigt utförda och kan leda till tre personer i samma sjukhusbädd, berättar hon.

Modellen för att mäta och förbättra vårdkvaliteten är framtagen i samarbetet med bland andra regeringeni Bangladesh, Världshälsoorganisationen WHO, forskare och personalen som sedan skulle utföra själva arbetet. Sjuksköterskor blev nyckelpersoner i kvalitetsteamen, eftersom det stannar på samma arbetsplats.

Metoden höjde kvaliteten

Pilotprojektet pågick under ett år, 2013-2014, och gav mycket goda resultat mätt i form av vårdpersonalens uppfattning om kvalitet. En efter en betades problemen av, med städning och hygien som start. Även patientutbildning ingick i kvalitetsarbete

– Personalen har accepterat och implementerat den här modellen och bevisat att den är möjlig att använda. Men jag har inte direkt studerat hur dödligheten påverkas. Här behövs mer forskning, säger Farzana Islam.

Hennes avhandling finns här.

Text och foto: Maria Elisson