Rökning riskfaktor för tarmsjukdom

Bild Anna Wickbom

Anna Wickbom

Rökning är en riskfaktor för tarmsjukdomen mikroskopisk kolit. Det visar Anna Wickbom i sin avhandling i medicin vid Örebro universitet. Hennes studier visar också på att arv kan spela en roll.

– Rökarna insjuknar cirka tio år tidigare än icke-rökare, konstaterar Anna Wickbom, överläkare på gastrosektionen vid medicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Hon har i sin avhandling undersökt hur vanligt mikroskopisk kolit är och vilka som drabbas. Mikroskopisk kolit delas in i kollagen kolit och lymfocytär kolit. De har likartade symptom, med kronisk oblodig vattentunn diarré och ofta avföringsinkontinens. Det är också vanligt att den drabbade får ont i magen och går ner i vikt.

Mest kvinnor som drabbas

Inom Region Örebro län söker årligen cirka 20 personer för besvär av mikroskopisk kolit. Det är mest kvinnor som drabbas, cirka 80 procent, och varför det är så är fortfarande obesvarat inom forskningen. De flesta som insjuknar är 60 år eller äldre, men sjukdomarna förekommer i alla åldrar.

– Med min avhandling vill jag öka kunskapen om sjukdomsförloppet och bland annat titta på ifall det finns faktorer som ökar risk för insjuknande. Eller om det finns andra sjukdomar som kan kopplas till patienter med mikroskopisk kolit, säger Anna Wickbom.

Hon har i sin studie lyft fram olika bakgrundsfaktorer som ärftlighet, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, civilstånd och rökning. Alla patienter som bor i upptagningsområdet till Universitetssjukhus Örebro inbjöds att svara på en enkät med frågor som sedan har jämförts mot kontrollgrupper.

– Resultatet visar att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning har andra symptom än bara diarré. Patienter som har aktiv mikroskopisk kolit har dålig livskvalitet, i nivå med andra sjukdomar som anses vara betydligt mera allvarliga, säger Anna Wickbom.

Kan finnas genetiska orsaker

Patienter med mikroskopisk kolit rapporterar i större utsträckning ärftlighet för sjukdomen än kontrollgruppen. Det kan betyda att det finns genetiska faktorer som påverkar. Rökning är en stark riskfaktor för både kollagen kolit och lymfocytär kolit.

– Uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och civilstånd tycks inte ha betydelse för sjukdomen. Flera sjukdomar kan kopplas till mikroskopisk kolit såsom glutenintolerans, autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och intressant nog också ulcerös kolit. Associationen till ulcerös kolit är ny och har inte visats tidigare, säger Anna Wickbom.

Gemensamt med andra sjukdomar

I avhandlingens sista delstudie studeras patienter som fått antingen diagnosen ulcerös kolit eller Crohns sjukdom och sedan mikroskopisk kolit, eller vice versa.

– Syftet med denna delstudie är att identifiera och kartlägga hur sådana konverteringar går till. Att söka gemensamma faktorer av betydelse för att dessa sker, men också för att se hur olika tarmsjukdomar kan överlappa varandra, säger Anna Wickbom.

Forskning kring mikroskopisk kolit började på 1980-talet på Universitetssjukhuset Örebro. Det var den svenske patologen Clas Lindström som beskrev kollagen kolit för första gången år 1976. Lymfocytär kolit omnämndes år 1989 av en amerikansk patolog.